Ställ frågorna som förbättrar arbetsmiljöarbetet

Hur ska vi skapa bästa möjliga förutsättningar för att människor ska må och prestera så bra som möjligt på jobbet? Den frågan har i flera decennier upptagit Ulf Johansons tankar. Han är professor emeritus i företagsekonomi och knuten till Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet. På 1980-talet tänkte han som många andra att om vi bara kan synliggöra de ekonomiska konsekvenserna av ohälsa så sker en förändring.

– Det var då jag började intressera mig för personalekonomi, säger Ulf Johanson.

På 1990-talet höll Sverige på att få en ny lagstiftning på det personalekonomiska området, men det rann ut i sanden i samband med den djupa ekonomiska kris som drabbade landet. I början av 2000-talet aktualiserades frågan om hälsa på jobbet igen. Då skenade långtidssjukskrivningarna i Sverige, och Ulf Johanson kontaktades av fyra departement som ville ha hjälp att få bukt med problemet. ”Hälsobokslut” var ett nytt begrepp som verkade lovande. Ulf Johanson skrattar när han drar sig till minnes.

– Frågan om arbetsmiljöstyrning har hela tiden återkommit, och jag sa till och med att jag är så less, det händer inte så mycket som jag skulle vilja, säger han.

Ulf Johanson menar att arbetsmiljö och hälsa tycks vara eviga frågor utan tydliga svar. I boken ges en historisk bakgrund till alla de många och mer eller mindre kreativa sätt att tala om och räkna på företagets viktigaste resurs. Någon universallösning har ännu inte sett dagens ljus. Kunskapen om att det är farligt att röka leder inte omedelbart till att rökaren fimpar. Inte heller i organisationer leder kunskap om hälsosatsningars fördelar till att de faktiskt genomförs. Det var när Ulf Johanson kom i kontakt med Emmanuel Aboagye, doktor i medicinsk vetenskap och forskare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet, som de båda närmade sig ett konstruktivt sätt att arbeta med arbetsmiljöstyrning.

– Jag kände direkt att här finns en person som kan göra bra studier på ett område som vi forskare hittills inte har lyckats så bra med, säger Ulf Johanson.

Ulf Johanson och Emmanuel Aboagye började arbeta tillsammans. De såg snart att om arbetsmiljö ska tas på allvar måste frågorna finnas med i den centrala styrningen i en organisation.

– Den som behärskar ekonomistyrningsspråket har lättare att stoppa eller genomföra förändringar. Då ska vi ju in där på allvar, säger Ulf Johanson.

Att behärska det ekonomiska språket är avgörande men inte allt. Andra perspektiv är minst lika viktiga: informationssystem, ansvar och befogenheter, belöningar, lärande och kommunikation, för att nämna några.

– Ta en kommun som säger att arbetsmiljöhälsa är jätteviktigt men som samtidigt säger fy åt en chef som överskrider sin budget med 1 000 kronor för en hälsoinsats som tjänas in på några månader. Organisationerna är så fulla med idioti, säger Ulf Johanson.

Den faktor som Ulf Johanson och Emmanuel Aboagye lyfter som den mest kritiska är att det finns en grundläggande samstämmighet i organisationen. Det vill säga: om målet är kortsiktig lönsamhet till varje pris så blir det inte lika viktigt att uppnå en hälsofrämjande arbetsmiljö. Om målet i stället är långsiktig hållbarhet gällande lönsamhet och anställdas hälsa och välbefinnande, så finns det en möjlighet att bedriva styrning byggd på samstämmighet.

– Det gör att när jag läser om kommunen som jag nämnde, blir jag tveksam. Tycker verkligen den här kommunen att det är viktigt med arbetsplatshälsa? Eller är det läpparnas bekännelse?

För att arbetsmiljöstyrningen ska lyckas fullt ut råder Ulf Johanson och Emmanuel Aboagye att tid och kraft läggs på att nå samsyn och att verka för att arbetsmiljöstyrningen blir integrerad i verksamheten. För att inte fastna i tomma ord behövs en kritisk diskussion om vad som faktiskt prioriteras.

– Undersök om det finns en risk att arbetsmiljöfrågor trängs bort av andra prioriteringar, till exempel lönsamhet och effektivitet, avslutar Ulf Johanson.