Sporten inspirerar till smarta textilier på jobbet

Ergonomisimuleringsprogram används redan i dag av de flesta industriföretag i syfte att förbättra produkter och arbetsmiljön. En digital datordocka utför olika arbetsmoment där kroppsvinklarna mäts och utvärderas med hjälp av etablerade metoder. Den virtuella kollegan säger till om en produkt eller något i produktionsmiljön behöver ändras.

Jämfört med en fysisk utvärderingsprocess är simuleringsverktyget tids- och kostnadseffektivt för industriföretagen. Ett bra förarbete i simuleringsverktyget kan leda till att sjukskrivningar på grund av arbetsskador kan minskas. Kvaliteten på det utförda arbetet blir troligtvis också högre om arbetsplatsen är anpassad efter dem som jobbar på positionen.

De simuleringsverktyg som redan finns används tidigt i utvecklingsprocessen av nya produkter eller produktionssystem. Nu har forskare lyft mättekniken till en helt ny nivå. Med de smarta textilierna ska man i realtid kunna mäta hur en arbetare rör sig och dessutom ge löpande feedback på om den utförda rörelsen är ett rekommenderat sätt att arbeta på eller inte.

– Liknande teknik finns inom idrottens elitverksamhet. Under exempelvis en fotbollsmatch kan man med hjälp av sensorer mäta pulsen eller hur långt en spelare springer, en information som förmedlas i realtid. Vi fick inspirationen från idrotten och från coachningssystem som finns i fordon för att köra miljövänligt till att utveckla smarta textilier med syfte att förbättra för arbetarna, säger Lars Hanson, ergonomiforskare på Skövde högskola.

– Forskargruppen har testat ett feedbacksystem där en röst via en smartphone och en snäcka i ena örat ger både positiv och negativ feedback om när arbetaren utför rörelse­momenten enligt företagens ergonomiska riktlinjer, säger Lars Hanson.

Textilierna har testats på arbetare inom fordonsindustrin och både responsen och utvärderingar har varit positiva.

Utvecklingen av de smarta textilierna är ett gemensamt forskningsprojekt mellan KTH, Skövde högskola, Borås högskola, Karolinska institutet, bilindustrin, teknikföretaget Bioservo samt Hultafors, som bland annat tillverkar arbetskläder. Nu står projektet inför nästa fas – att kommersialisera produkten.

– Vi är många som är inblandade i forsknings- och utvecklingsprojekten. Även om vi under utvecklingsfasen har fokuserat på fordonsindustrin är både ergonomisimuleringsverktyg och smarta textilier produkter som passar alla industrier och verksamheter där det finns människor, säger Lars Hanson.

Han räknar dock med att en kommersialisering av produkten dröjer lite till.

– Vi behöver minst två år till för att ytterligare utveckla smarta textilier innan de är helt färdiga. Vi hoppas kunna få pengar från olika forskningsfinansiärer för att vidareutveckla både ergonomisimuleringsverktygen och de smarta textilierna, säger Lars Hanson.