”Bättre arbetsmiljö när tillbud anmäls”

De coronarelaterade tillbudsanmälningarna till Arbetsmiljöverket ökar stadigt. Under årets första vecka gjordes 361 anmälningar, jämfört med hela 2 100 vecka 11. Hittills i år har det gjorts 13 471 anmälningar, det är nästa tre gånger så många som under hela förra året.

En anledning till den kraftiga ökningen är att informationen på Arbetsmiljöverkets hemsida förändrades den 17 december 2020. Enligt Arbetsmiljölagen ska alla arbetsgivare anmäla allvarliga tillbud, som exponering för coronaviruset på jobbet, till Arbetsmiljöverket. I början av pandemin betonade Arbetsmiljöverket på sin hemsida att vård, omsorg och laboratorieverksamhet – verksamheter där det var stor risk för smitta – skulle anmäla allvarliga tillbud med koppling till corona. Det tolkades av arbetsgivare i andra branscher som att de inte skulle anmäla när personal exponerades för viruset på jobbet.

ꟷ Det material som vi gick ut med var för snävt. Det var inte tydligt att lagen gäller alla arbetsgivare. Ändringen har lett till många fler anmälningar från fler branscher, säger Ulrika Scholander, sektionschef på Arbetsmiljöverket.

Syftet med tillbudsanmälningarna är att arbetsgivaren ska dra lärdom av det som har hänt.

ꟷ Om en arbetstagare har blivit exponerad för smitta på arbetsplatsen ska arbetsgivaren utreda hur det kunde ske, och se om ytterligare åtgärder behöver vidtas för att det inte ska hända igen, säger Ulrika Scholander.

Hon berättar att alla anmälningar som kommer in till Arbetsmiljöverket granskas. Om verket bedömer att det är en allvarlig händelse som berör många arbetstagare begärs en utredning in från arbetstagaren, där det som gjorts på arbetsplatsen efter tillbudet beskrivs. Ibland görs också inspektioner. Om det vid en inspektion kommer fram att det finns allvarliga brister i arbetsmiljön som måste rättas till omgående utfärdar verket ett förbud eller ett föreläggande.

ꟷ Vi har inte rätt att stänga ett helt företag, men vi kan lägga förbud på ett visst arbetsmoment med krav på åtgärder för att det ska få öppna igen, säger Ulrika Scholander.

Trots att det har gjorts så många anmälningar om tillbud kopplade till corona tror flera skyddsombud, som Arbetarskydd tidigare har skrivit om, att mörkertalet är stort.

Bilden av att det finns ett mörkertal delas av Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, som för några år sedan undersökte när arbetsgivare anmälde allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket.

ꟷ Många rapporterade inte in tillbud, de förstod inte poängen med det. Det finns också ett missförstånd, arbetsgivare tror att de har gjort fel om de gör en anmälan.

Ulrika Scholander på Arbetsmiljöverket tror också att det händer att arbetsgivare inte anmäler tillbud därför att de ser det som ett misslyckande.

ꟷ Det är i så fall väldigt synd. De bryter ju faktiskt mot lagen då. Vi upplever inte att de som gör många anmälningar har ett dåligt arbetsmiljöarbete. Det tyder på att det finns kunskap om vad arbetsgivaren förväntas göra. Det är arbetsgivarens ansvar att ha kunskap om att arbetsmiljölagen gäller alla som har anställda.

Men det motsatta kan också förekomma, att händelser anmäls i onödan. Det kan vara svårt för arbetsgivaren att veta om en anställd har blivit exponerad för en misstänkt smittad person på jobbet och ska göra en anmälan, enligt Jenny Morin, arbetsmiljörådgivare på Svensk Handel.

ꟷ Misstänkt exponering är ett luddigt begrepp. Det kan göra att arbetsgivare hellre rapporterar in en gång för mycket än en gång för lite – för att vara säkra på att inte missa att anmäla ett allvarligt tillbud, säger hon.

Lotta Dellve tycker att det verkar som att arbetsgivarnas kunskap om att de ska göra tillbudsanmälningar har minskat sedan hon började forska om arbetsmiljöfrågor för 25 år sedan.

ꟷ Det  fackligt engagemanget bland medarbetare är mindre i dag. Det är ofta skyddsombuden som drar i de här frågorna och ser till att arbetsgivaren verkligen gör en tillbudsanmälan.

Lotta Dellve är del av en grupp forskare från olika discipliner som nu har fått forskningsmedel för att undersöka hur arbetsgrupper och arbetsgivare på olika arbetsplatser kommunicerar och rapporterar tillbud och arbetsskador.

Det finns en hypotes om att rapporteringsviljan påverkas av om det är en platsbunden eller rörlig arbetsplats – att det är mindre vanligt att tillbuden når chefen på rörliga arbetsplatser, som till exempel hemtjänsten.

ꟷ Där har de inte tid att träffas och ge varandra stöd att gå vidare med en anmälan. På äldreboenden, där personalen träffas regelbundet, är det lättare att bygga upp en hjälpsam och konstruktiv kultur där man tar tag i sådant som inte fungerar, säger Lotta Dellve.

Tidigare studier visar att arbetsmiljön blev bättre när anställda anmälde fysiska och psykosociala tillbud till arbetsgivaren, som sedan rapporterade in de allvarliga tillbuden till Arbetsmiljöverket

ꟷ I organisationer där rapportering välkomnades och sågs som ett redskap för att förbättra arbetsförhållandena minskade riskerna över tid. Arbetsförhållandena blev bättre och många anställda höll sig friska i längden, säger Lotta Dellve.

Det finns flera exempel på arbetsmiljörisker som minskade när rapporteringen fungerade, de vanligaste var tunga lyft och halkningsolyckor.

Görs inte en anmälan när ett allvarligt tillbud sker kan effekten, enligt Ulrika Scholander, bli att samma händelse inträffar igen.

ꟷ Saknas rutiner för att fånga upp tillbud på arbetsplatsen är risken att arbetsgivarna inte drar lärdom av det som sker och vidtar de åtgärder som behövs för att arbetstagarna ska kunna jobba säkert. Det klart att det finns en risk för att åtgärder som behövs inte vidtas, säger hon.

Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev