Anpassat ljus ger lugn och ro

et var antingen kolmörkt eller ljust som i strålkastarsken på intensivvårdsavdelningen på Hudiksvalls sjukhus. Gardinerna för de små fönstren var alltid fördragna, eftersom patienter från en annan klinik kunde se rakt in till intensivvården annars. Dagsljus fick personalen för det mesta vara utan.

– Skulle patienten sova fick man jobba med ficklampa i handen för att läsa på pumpar och kolla respiratorn. Vi tände sänglampan och drog ned den vid golvet, eller hängde en mörkläggande duk över lampan. Hände något akut slogs ljuset på i hela salen, berättar sjuksköterskan Linda Jakobsson Thalén.

När avdelningen bytte lokaler 2015 byttes även ljuslösning till så kallat dygnsrytmanpassat ljus. Skillnaden är som mellan natt och dag. 79 procent av personalen upplever mindre trötthet och lika många upplever ökat välbefinnande.

– Det är ny teknologi som Sverige tillsammans med Danmark är ledande i att implementera. Men forskningen av effekten av vårt dygnsrytmljus publicerades först 2018, så det är nu vi märker en snabbt ökande efterfrågan, säger Ane Søby Eskildsen, kommunikationschef på hälsoteknikföretaget Chromaviso som har utvecklat ljuslösningen i samarbete med forskare och klinisk personal på Rigshospitalet Glostrup och Aarhus universitetshospital.

Det nya belysningssystemet på intensivvårdsavdelningen på Hudiksvalls sjukhus simulerar gryning och skymning, och har ett ljus som är anpassat för att stämma överens med kroppens biologi. På dagen är ljuset blått och piggt, på kvällen gulnar det successivt och på natten finns ett orangefärgat ljus som inte stör kroppens melatoninnivåer samtidigt som det går bra att arbeta i.

– Nu är det tydligare för min kropp att det är natt. Jag ska vara vaken och jobba men jag gör det i en behaglig miljö. Det är som en annan ro i kroppen när man går hem nu, säger Linda Jakobsson Thalén.

Dagens intensivvårdsavdelning har också flyttat högre upp i byggnaden och har högre fönster med bättre ljusinsläpp.

– På sommaren är det ljust och fint här. Men vintertid gör inomhusljuset stor skillnad även under dagen, då vi har blått dagsljus härinne när det är mörkt ute. Vi blir mycket piggare, berättar vårdenhetschef Anna Fredriksson.

När sjukhuset byggdes om var hon sjuksköterska och i egenskap av skyddsombud med i en referensgrupp med representanter för Kommunal, samt för respektive yrkesgrupp. Referensgruppen var delaktig under hela byggprocessen, och när någon i gruppen hörde talas om att dygnsrytmanpassat ljus användes på ett sjukhus i Danmark ansåg samtliga att det måste prövas. Gruppens synpunkter mottogs och genomfördes.

– Grunden är en evidensbaserad ljuslösning. Sedan har vi i samarbete med Chromaviso (företaget som utvecklat ljuset, reds anm) provat oss fram med utgångspunkt från våra arbetsuppgifter och vårt skiftbyte. Först blev det natt vid elva, men patienterna ville sova tidigare. Många gånger var vi där och släckte i förväg. Nu är nattljuset på vid nio, säger Anna Fredriksson.

Även morgonljuset har justerats. Nattpersonalen slutar klockan sju, men gryningen på avdelningen övergick till dag klockan sex. Det passade inte nattpersonalen som upptäckte att de ville gå hem med det behagliga nattljuset i kroppen eftersom de går hem och sover. Gryningen sköts därför fram en timme.

Inställningarna för ljuset visas på en display på väggen i rummet där patienternas tekniska utrustning övervakas. Där kan personalen ändra ljuset. Ljuset kan även programmeras om på distans av leverantören. Det går också att styra ljuset manuellt vid varje vårdplats, men meningen är att personalen ska göra så små ingrepp i ljusmiljön som möjligt.

Hittills är det främst patienternas upplevelser av dygnsrytmanpassat ljus som undersökts. En studie från Danmark från 2018 visar att patienter som lider av depression, trötthet och störd dygnsrytm efter stroke uppvisade ökat välmående genom mindre ångest och depression samt bättre dygnsrytm. Den studerade ljuslösningen har använts tillsammans med ett system med lugnande ljudslingor vid varje vårdplats, akustikplattor i taket och avskiljande glasrutor som vid behov kan tonas. Dessa har också installerats i Hudiksvall.

Även effekterna på personalen utreddes, dock i en mindre studie på 26 sjuksköterskor som arbetar natt. Studien är för liten för att ge evidens, men sjuksköterskorna upplevde att de hade lättare att somna och fick bättre sömn, de ansåg att det var lättare att komma i fas med dygnsrytmen efter nattskiftet, och att de var piggare under dagen när de arbetade skift.

Hudiksvalls sjukhus gjorde en enkätundersökning 2017 som även den visar goda resultat för både personal och patienter. Men det finns en annan aspekt av det dygnsanpassade ljuset som inte fångas upp av undersökningarna, konstaterar Anna Fredriksson.

– Vår arbetsmiljö hör ihop med hur patienterna har det. Många känner oro nattetid, och många är förvirrade. Kan vi hålla dygnsrytmen och dygnsuppfattningen så minskar vi oron. Och naturligtvis minskar stressen om patienterna mår bra, särskilt när vi är fullbelagda.