”Ingen tar ansvar för företagsläkarnas utbildning”

Enligt Sveriges företagshälsors statistik saknas i dagsläget runt 400 företagsläkare. Bland dem som finns är många äldre, ett flertal av dem som arbetar heltid är över 70 år.

– Det kommer inte ut så många nya, samtidigt som de vi har hela tiden blir ett år äldre. För två år sedan konstaterade vi att vi hade 400 läkare totalt som var under 70 år. Vi har alltså 400, men vi skulle behöva cirka 400 till, säger Peter Munck af Rosenschöld.

Enligt honom vet man att det finns många läkare, lite äldre, i åldrarna 45-50 år, som gärna vill arbeta med prevention inom företagshälsovården. Företagsläkare har nästan alltid någon annan specialitet i botten.

– Men ingen kan tala om hur man gör för att bli specialist i arbetsmedicin. Det här är en jättelångbänk. Frågan har varit under utredning ända sedan 2007, säger han.

Under 2016 och 2017 pågick ett projekt med syfte att ta fram resurser för att bedriva specialistutbildningen för företagsläkare. Regeringen beviljade Stiftelsen Arbetslivsforum cirka 9,9 miljoner kronor under 2017. Det var en fortsättning på ett projekt som regeringen redan hade beviljat pengar för 2016. Resultatet av det arbetet blev en modell för administration och organisering av utbildning för läkare med tilläggsspecialiteten arbetsmedicin. 

– Man ville reda upp relationerna mellan akademin och branschen, bland annat genom att se till så att kostnadsdelningen var bra och hitta sätt att organisera utbildningen på. Målet var att få ut läkare med rätt kvalitet oavsett om du utbildat dig i Umeå eller i Malmö. Men när pengarna från regeringen var slut fick vi besked om att den nya myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, skulle bildas. Den skulle få uppdrag även kring kompetensförsörjningen inom företagshälsovården, säger Peter Munck af Rosenschöld.

Mynak började med att ta fram en utredning där man konstaterade att det var brist bland annat på företagsläkare och arbetsmiljöingenjörer hos företagshälsovården.

– Men sedan har processen stannat av efter det, enligt Peter Munck af Rosenschöld. 

I samband med det senaste regleringsbrevet, som kom förra årsskiftet, fick myndigheten dock ett uppdrag att utreda och lämna förslag på hur utbildningssituationen för läkare som arbetar inom företagshälsovården kan lösas. Uppdraget ska presenteras för regeringen nu i dagarna. Rapporten ska innehålla dessa punkter:

1. Definition, beskrivning och problematisering av titeln, rollen och yrket som läkare inom företagshälsovården. Vilket arbete genomför läkare inom företagshälsovården och vilken utbildning har de? Vad finns det för kompetens- och utbildningskrav samt vilka styrdokument och beslut gäller?

2.  Kort genomgång och bedömning av tidigare utredningar och förslag som berör läkare inom företagshälsovården och deras utbildningssituation inklusive en omvärldsanalys av situationen i Europa

3. Analys av samhällets och organisationers behov av den kompetens som förutsätts tillhandahållas av läkare inom företagshälsovården, möjliga alternativa sätt att tillgodose dessa behov, samt yrkesgruppens utbildningsbehov, omfattning och inriktning på utbildning, i nuläget och i framtiden.

4. Rekommendation och motivering.

Peter Munck af Rosenschöld har suttit med i en referensgrupp, men känner sig ändå inte lugn över rådande läge.    

Konsekvenserna om ingen skulle får helhetsansvaret för utbildandet av företagsläkare framöver är två, varnar han.   

– Vi kommer även fortsatt att ha en haltande försörjning av läkare. Den bygger helt på att enskilda bolag inom företagshälsovården har råd att finansiera läkarnas specialistutbildning. Det kostar ändå cirka en miljon kronor att utbilda läkare.

– Pengarna ska sättas i relation till kompetensutveckling och vidareutbildningar till alla andra kategorier.

Den andra konsekvensen han ser är att mycket av det som läkarna gör, att arbeta med förebyggande frågor för att hindra ohälsa, inte kommer att kunna bedrivas lika effektivt framöver.

– Vår misstanke är att mycket av den psykiska ohälsa som inte blir sjukskrivningar passerar via företagshälsovården på ett eller annat sätt. Vi hindrar alltså sjukskrivningar på olika sätt. Men det går inte att mäta om du mår dåligt, får rätt insatser på plats så att du kan fortsätta jobba. Det syns inte i någon statistik att vi räddar en massa arbetsliv.  För samhället i stort blir det här ett jätteproblem, varnar Peter Munck af Rosenschöld.

Mynak ska rapportera till regeringskansliet inom kort. Då ska myndigheten gå ut med ett pressmeddelande om sina slutsatser.

Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev