”Statistiken speglar inte verkligheten”

Det är myndigheten Brottsförebyggande rådet, Brå, som har den officiella kriminalstatistiken. Men om brottet är arbetsmiljöbrott och företaget krävs på företagsbot syns det inte hos Brå. Trots att företagsbot är den vanligaste påföljden. Åsa Lennerö är biträdande enhetschef på enheten för rättsstatistik på Brå. Hon förklarar frånvaron med att myndigheten i dagsläget inte får uppgifter om företagsbot och juridiska personer, som företag, från domstolarna. Det är bara när en arbetsgivare personligen ställs till svars som Brå har statistiken.

ꟷ Det handlar mycket om hur de olika myndigheterna dokumenterar och det är inget vi kan göra något åt.

Men är det inte viktigt att följa utvecklingen av användandet av företagsbot?

ꟷ Det skulle vara orimligt för oss att manuellt gå igenom alla dokument från exempelvis tingsrätterna. I vårt uppdrag ingår att löpande ta fram statistik men också att det ska göras till rimliga kostnader.

Enligt Åsa Lennerö pågår det ett arbete inom rättsväsendet för att utöka det digitala utbytet och förbättra kvaliteten på domstolarnas uppgifter. Det ger Brå bättre möjligheter att i framtiden redovisa när företag döms för arbetsmiljöbrott.

ꟷ Jag kan inte säga när det blir. Men en grov gissning är att det dröjer minst fem år. Det är ett ganska stort arbete som pågår och det kan finnas annat som har högre prioritet.

På Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema, där åklagarna som hanterar arbetsmiljöbrott jobbar är man inte nöjd.

ꟷ Problemet för oss är att när någon söker i statistiken hos Brå ser det bedrövligt ut. För i cirka 90 procent av arbetsmiljöbrotten blir det företagsbot. Men i den officiella statistiken ser det ut som nedlagda förundersökningar, säger Jörgen P Lindberg, vice chefsåklagare på Rema.

ꟷ Deras statistik speglar inte verkligheten. Samtidigt har jag förståelse för att det här är komplicerat.

Han påpekar att åklagarna har påtalat problemet.

ꟷ Vi har haft flera kontakter med Brå och bland annat sagt att det är bättre att inte publicera några siffror alls än att publicera siffror som de vet är felaktiga.

Jörgen P Lindberg tillägger dock att problemet inte bara finns på Brå.

ꟷ Systemen inom rättsväsendet är dåliga på att hantera företagsbot som lagföringsform. Det handlar om hur rättsdata samlas in i Sverige.

Åklagarna samlar därför själva in uppgifter. Men någon officiell statistik är det inte fråga om och insamlandet bygger på att åklagarna runt om i landet meddelar vad som händer i deras ärenden.

ꟷ Vi har excelark - det är det enda som finns. Vi får räkna vissa uppgifter själva helt enkelt eftersom ingen annan gör det.

Insamlandet har förbättrats genom åren. Jörgen P Lindberg menar att uppgifterna idag ger en bra bild av arbetsmiljöbrotten och användandet av företagsbot. Om något är det en underrapportering eftersom någon av åklagarna runt om i landet kan missa att skicka in exempelvis ett strafföreläggande. Han förklarar att den manuella insamlingen ursprungligen kom till för att åklagarna behövde få koll på vad som var en rimlig företagsbot. I andra brott som exempelvis misshandel finns det uttryckt vilket straff lagstiftaren har tänkt sig, förklarar Jörgen P Lindberg.

ꟷ För företagsbot är det annorlunda. Det finns bara en paragraf som anger att företagsboten spänner från 5 000 kronor till numera 500 miljoner kronor. Tidigare var maxbeloppet lägre. Det är en väldigt vid skala. Vi måste ju veta var i det här intervallet man ska lägga sig.

Han tillägger:

ꟷ Om jag fick ett ärende med en fallolycka kunde jag gå in i vårt register för att se vad andra begärt för en liknande olycka. Det här var viktigt för att det skulle bli enhetliga belopp.

Effekten av ändrade regler för användandet av företagsbot 2006 ville åklagarna också följa.

På Arbetarskydd har vi letat efter hos olika myndigheter efter uppgifter om företagsbot. Både över hur många arbetsgivare som krävs på företagsböter och hur stort belopp som sammantaget har dömts ut. Både boten som dömts ut genom ett strafföreläggande och den som döms ut i en dom. När Brå saknade uppgifter vände vi oss till Statistiska centralbyrån, som hänvisar till Brå. Inte heller Domstolsverket har några uppgifter. Verket har inte heller i uppdrag att sammanställa statistik om utgång och påföljder i brottmål. Polismyndigheten kan se hur mycket företagsbot som betalas in men inte om det är arbetsmiljöbrott. På Åklagarmyndigheten, som hanterar brottsmisstankar, konstaterar verksamhetscontroller Sara Billström att de få uppgifter som finns runt om i rättsväsendet inte hänger ihop.  

ꟷ Det är lite grand av ett lappverk och det kan bli förvirrat. Våra lagföringsuppgifter hänger inte ihop med det som Brå har eftersom de inte räknar företagsboten. Och vi registrerar brottsmisstankar som egentligen inte är brottsmisstankar för att överhuvudtaget få med företagsboten i statistiken.

Hon tillägger:

ꟷ I den bästa av världar skulle vi kunna se mer. Vi kan exempelvis inte se om en företagsbot yrkas i form av ett strafföreläggande eller en stämningsansökan. Företagsbot är en knepig konstruktion, som utifrån ett uppföljningsperspektiv, inte passar in i våra system.

Sara Billström påpekar att Åklagarmyndighetens system främst är gjorda för att registrera misstankar mot fysiska personer inte juridiska, som företag, men att hon och hennes kolleger försöker hantera det.

ꟷ  Någon har ju ställts till svars och får betala för det här brottet som har begåtts. Sen råkar någon vara en juridisk person i det här fallet.

Företagsboten har setts över vid flera tillfällen. Stefan Lättman, rådman i Solna tingsrätt, var utredningssekreterare i den så kallade företagsbotsutredningen som lämnade sina förslag till justitieminister Morgan Johansson i slutet av november 2016. Att utreda om det fanns behov av officiell statistik ingick inte i uppdraget, enligt Stefan Lättman. Däremot att se över behovet av att kunna dokumentera domar och beslut där företagsbot krävts i någon form av register. Frågan ställdes eftersom när företagsboten bestäms ska hänsyn tas till om näringsidkaren tidigare har dömts att betala företagsbot. Utredarna vägde för och emot och kom fram till att det inte var motiverat. I vågskålarna låg bland annat kostnaden för att ha ett register och förutsättningarna för att det skulle vara användbart. Näringsidkare som inte vill förekomma i registret skulle kunna kringgå det genom ombildning och nytt organisationsnummer, resonerade utredarna. 

ꟷ Det är klart att det hade varit lättare om det fanns ett offentligt register, men min erfarenhet är att den här informationen finns i olika rättsdatabaser, säger Stefan Lättman.

Hade det funnits skäl att tänka annorlunda just kring arbetsmiljöbrotten? Det är ju oaktsamhetsbrott och de här arbetsgivarna förekommer kanske inte självklart i kriminalstatistiken i övrigt.

ꟷ Jag tror i och för sig inte att de här seriösa arbetsgivarna skulle göra en inkråmsaffär bara för att kunna byta organisationsnummer och inte längre synas i registret. Men jag tror att de åklagare som ofta använder företagsbot har koll.

Men åklagaren Jörgen P Lindberg hade gärna sett ett register för att kontrollera återfall.

ꟷ Vi kan inte göra det nu för det finns inget register. Det är slumpmässigt om någon kommer på att företaget har fått betala företagsbot tidigare.

Kan det betyda att det finns företag som får lägre företagsbot än vad det borde haft?

ꟷ Ja, så är det.

Hur ser du på det?

ꟷ Det är ju ganska givet att om lagstiftaren har sett tidigare företagsbot som en faktor som ska påverka beloppets storlek och sen finns det inget system för att kontrollera det så är det ju inte bra.

Ett register ska självklart finnas. Det anser Sverker Jönsson, universitetslektor i straffrätt vid Lunds universitet.

ꟷ Det skulle kunna vara ett sätt att skilja oseriösa från seriösa företag och rimmar väl med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det skulle då gå att följa arbetsgivarna över tid.

Sverker Jönsson, är en av få forskare i juridik som har engagerat sig i arbetsmiljöbrott och företagsbot. Han skrev ett osande remissyttrande över företagsbotsutredningen och menar att det fanns gott om viktiga frågor som utredningen inte tog upp. En av dessa är vad företagsbot egentligen är för typ av påföljd och för vilka brott den borde användas. I Sverige, till skillnad från exempelvis våra nordiska grannländer, är företagsbot inte ett straff i juridisk mening utan en så kallad särskild rättsverkan av brott. Historia, tradition och kopplingar till 1800-talets tyska straffrätt ligger bakom. Synen får konsekvenser i hela rättsväsendet och är också ett av skälen till att det inte finns någon officiell kriminalstatistik för företagsboten. Det är individer som begår brott. Sverker Jönsson menar att vi fortfarande har svårt att se att företag begår brott och det är särskilt tydligt när det gäller arbetsmiljöbrott. Utredningen borde ha passat på att föra arbetsmiljöbrotten in i framtiden.

ꟷ Vi har en ganska tuff debatt om mellanmänskligt våld i övrigt i samhället. Men om våldet sker på arbetsplatsen är det något helt annat. Man kan fundera mycket på varför det är så. När man då har en utredning om företagsboten som ska ta ett omtag så saknar jag en reflektion över det här, säger Sverker Jönsson och tillägger att en myndighet som exempelvis Brå levererar den statistik som efterfrågas i samhället.

Skulle det behövas någon officiell kriminalstatistik över företagsbot?

ꟷ Ja, självklart skulle det göra det.

Vad skulle den kunna användas till?

ꟷ Det finns mycket som man skulle kunna börja nysta i om statistiken fanns. Hur ofta används företagsboten? När yrkas det och när döms den ut? Har den någon preventiv effekt? Om ett företag får företagsbot ett år blir det inget mer föreläggande sedan på tio år?

Skulle fler ställas till svars om företagsbot var ett straff?

ꟷ  Vet inte. Vi vet väldigt lite om hur företagsboten fungerar. Men det skulle nog vara en viktig kommunikativ och symbolisk funktion, inte minst för offren. Med företagsbot är det som att samhället säger vi klandrar er inte. Ni får betala er fria och det är stor skillnad. Företagsboten osynliggör det verkliga ansvaret hos företagsledare och leder inte till att man tar reda på vad som verkligen hänt.

Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev