Kraven var höga efter dödsolyckan i Orsa

I augusti 2017 anfölls en djurskötare av en björn i Orsa rovdjurspark. Den 18-åriga mannen skadade sig så allvarligt att han avled.

Djurskötarens föräldrar och två syskon krävde ändå ett skadestånd på sammanlagt 16 miljoner kronor, ett av det de högsta anspråk som har begärts efter en arbetsplatsolycka i Sverige, kanske det högsta.

ꟷ För dem var det principiellt viktig att driva skadeståndet i domstol, därför att samma sak inte ska kunna hända någon annan arbetstagare. Pengarna var inte det viktiga, säger Erik Maschmann som var familjemedlemmarnas gemensamma målsägandebiträde.

Om det dömdes ut ett högt skadestånd skulle arbetsgivarna vara mer angelägna om att vidta förebyggande åtgärder för att undvika att olyckor inträffar, resonerade familjen.

ꟷ Deras tes var att om ett så pass högt skadestånd utdömdes skulle företag i framtiden investera mer i säkerhet som gör att ingen drabbas. De ville att det skulle bli en ändring i praxis, säger Erik Maschmann.

Att just 16 miljoner begärdes berodde på att det var dubbelt så mycket som yrkades i företagsbot.

ꟷ Grönklittsgruppen AB, som äger rovdjursparken, är en stor arbetsgivare, som har en hög årlig omsättning. Mina klienter tyckte att det var ett rimligt belopp för en sådan stor företagsgrupp, säger Erik Maschmann.

Hur det var det då möjligt att kräva skadestånd med tanke på villkoret i TFA-försäkringen?

Det är inte omöjligt att kräva skadestånd även om arbetsgivaren omfattas av Afa:s TFA-försäkring, berättar Anders Gustafsson från Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, som var åklagare i målet. En arbetstagare som skadat sig i tjänsten eller närstående till en arbetstagare som har avlidit på grund av en arbetsskada kan begära skadestånd för sådant som TFA-försäkringen inte täcker.

ꟷ Det går att gå utöver den praxis som finns om skadeståndsanspråket är högre än vad man får från försäkringen, säger han.

Stefan Lättman, rådman vid Solna tingsrätt, berättar också att det i teorin alltid går att stämma och yrka skadestånd även om det finns ett avtal som säger att det inte är tillåtet. Om svaranden, i det här fallet arbetsgivaren, inte invänder att ett sådant avtal finns kan arbetstagaren ha framgång med sin skadeståndstalan.

Anders Gustafsson, ansåg att arbetsgivaren hade brustit i säkerhetsarbetet och begärde att Grönklittsgruppen AB skulle betala en företagsbot till staten på minst åtta miljoner kronor, ett av de högsta yrkandena som har gjorts efter en arbetsskada i Sverige.

ꟷ Vi åtalade för grovt arbetsmiljöbrott, och framkallade av fara. Därför tyckte vi att det var en rimlig företagsbot.

Tingsrätten ansåg att rovdjursparkens anläggningschef hade ansvar för säkerheten i parken, och att han inte hade skapat säkra rutiner för att hindra livsfarliga djur från att ta sig in i hägn där människor vistades. Han dömdes därför för arbetsmiljöbrott till villkorlig dom och dagsböter. Tillsammans med Grönklittsgruppen skulle han betala 30 000 kronor var i skadestånd till de fyra familjemedlemmarna.

Erik Maschmann hade gått igenom med sina klienter hur gällande rätt ser ut och förklarat att det är ovanligt att skadestånd på över 30 000 – 40 000 kronor döms ut för sveda och värk till efterlevande familjemedlemmar efter en arbetsplatsolycka. För honom kom tingsrättens dom inte som någon överraskning

ꟷ Min bild är att det är ytterst sällsynt att domstolen går ifrån praxis. Därför var det inte oväntat.

Grönklittsgruppen AB dömdes också att betala en företagsbot på 2,5 miljoner kronor.

ꟷ Det var väntat eftersom arbetsgivarna inte dömdes för grovt arbetsmiljöbrott, utan arbetsmiljöbrott av normalgraden, säger åklagaren Anders Gustafsson.

Han tycker att domen är rimlig – att en person fälldes för arbetsmiljöbrott och att företagsbot dömdes ut. Och överklagade den inte.

Djurskötarens pappa Tony var däremot inte nöjd med domen.

ꟷ Jag tycker inte att det här är något upprättelse, det är alldeles för milt, sade han till TV4.

Familjen har inte överklagat domen.

ꟷ Det viktiga var att få det här principiellt prövat. Det fick de i tingsrätten. Det var en väldigt jobbig process för alla fyra, säger Erik Maschmann.

I de fall då både företagsbot och skadestånd har dömst ut är företagsboten ofta mycket högre, precis som i Orsa-målet. Anledningen är att skadeståndet ska fungera som ersättning till den som skadat sig. Företagsboten ska fungera som ett straff och ett incitament för att följa lagstiftningen, förklarar Anders Gustafsson.