Tidningen

Vägrade bära munskydd - skäl för avskedande

Foto: Henrik Isaksson/TT

ARBETSRÄTT. Det fanns saklig grund att avskeda lagerarbetaren som vägrade bära ansiktsskydd mot covid-19. Företaget Tamro hade rätt att kräva skydden och lagerarbetaren lyckades inte övertyga Arbetsdomstolen att hans hälsoskäl vägde tyngre.

Publicerad

Den 30 november kom domen i Arbetsdomstolen om lagerarbetaren som vägrade bära ansiktsskydd under pandemin och som därför avskedades. Företaget Tamro AB bedriver lagerhållning och distribution av läkemedel och andra produkter för apotek och sjukhus. På företagets anläggning i Kungens kurva i södra Stockholm hade man under pandemin fortlöpande gjort riskanalyser i enlighet med föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. I samband med att Folkhälsomyndigheten våren 2021 ändrade sig i synen på munskydd i kollektivtrafiken, införde Tamro krav på ansiktsskydd. Det var en av flera åtgärder mot smittspridningen av covid-19. Det fanns tre olika sorters visir eller munskydd att välja mellan. Lagerarbetaren vägrade att använda skydden med hänvisning till sin hälsa. Han lider av tinnitus och upplevde att besvären förvärrades av ansiktsskydd vilket ledde till sömnsvårigheter och stress.

Lagerarbetarens fackförbund, Privat- och offentliganställdas förbund, hävdade i domstolen att det fanns en överenskommelse om att lagerarbetaren skulle få arbeta på en avdelning där man inte behövde bära ansiktsskydd eftersom man där stod vid egna arbetsbord. Arbetsgivarsidan å sin sida hävdade att överenskommelsen om omplacering gällde när så var möjligt och att lagerarbetaren i övrigt var skyldig att bära ansiktsskydd.

Arbetsdomstolen konstaterar att arbetsgivare inom ramen för arbetsledningsrätten får bestämma om regler kring ansiktsskydd samt att principen om arbetsgivarens tolkningsföreträde i tvister om arbetsskyldighet gäller. De anställda måste med andra ord lyda tills en tvist fått sin lösning. Men samtidigt ger arbetsmiljölagen arbetstagaren rätt att vägra att utföra en arbetsuppgift, om han eller hon efter eget bedömande finner att arbetsuppgiften är hälsofarlig. När det gäller överenskommelsen finner domstolen inte stöd för något annat än att lagerarbetaren var befriad från ansiktsskydd endast på den särskilda avdelningen och i övrigt omfattades av kravet på skydd. Det kan inte heller anses vara bevisat att ansiktsskydd skulle kunnat utgöra en påtaglig hälsofara, resonerar domstolen. Det är bara lagerarbetarens sakuppgifter lämnade under sanningsförsäkran som tyder på att han skulle kunnat få huvudvärk och andra hälsoproblem av att bära ansiktsskydd. Läkarintygen som åberopades i målet är i det ena fallet utfärdat innan bolaget beslutade om obligatorisk användning av ansiktsskydd. Det andra intyget är utfärdat senare, men då har lagerarbetaren inte vid något tillfälle burit ansiktsskydd i företagets lokaler.

Arbetsdomstolen finner att lagerarbetaren var skyldig att lyda instruktionen. Mot bakgrund av att beslutet om ansiktsskydd fattades under en pandemi i syfte att minska smittspridningen är det ”ett mycket allvarligt brott mot vad som har ålegat” lagerarbetaren att vid upprepade tillfällen trotsa beslutet. Tillsammans med omständigheten att lagerarbetaren varit frånvarande en vecka, föreligger saklig grund för avskedande, dömer en enhällig Arbetsdomstol.