Ovanligt många kvinnor dog i arbetet förra året

Antalet dödsolyckor minskade något 2022, jämfört med föregående år då 36 män och 3 kvinnor omkom. Inte sedan 2011 har Sverige haft över 50 dödliga arbetsplatsolyckor ett enskilt år.

Om man dessutom betänker att den svenska arbetskraften växer, förstärks trenden ytterligare. De senaste 15 åren har antalet arbetade timmar ökat från 133 miljoner per vecka i genomsnitt 2006 till 158 miljoner timmar per vecka 2022.

På 00-talet var genomsnittsantalet dödsolyckor per år 61. På 1990-talet var motsvarande siffra 94 (om man inte räknar med Estonia). På 1980-talet var den 138, och så vidare. Över tid minskar antalet dödliga arbetsplatsolyckor.

Majoriteten av de omkomna är män. Så brukar det se ut. De senaste tio åren går det tio förolyckade män på varje kvinna. 2022 dog dock ovanligt många kvinnor på jobbet, åtta personer. Fyra av dessa är mord. På Malmö Latinskola mördade en 18-årig elev två av sina lärare. Under Almedalsveckan mördades Ing-Marie Wieselgren, nationell samordnare för psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och Regioner. Den fjärde personen var en 19-årig boendestödjare på Munksundets gruppbostad i Enköping som mördades av en boende. Bland de övriga fyra omkomna kvinnorna var två med om frontalkrockar i trafiken, en drabbades av en fallolycka och en blev påkörd av en trailerdragare, enligt Arbetsmiljöverket.

Trots den positiva trenden över tid är statistiken naturligtvis en stark signal om att allt inte står rätt till. Ingen ska behöva sätta livet till i sitt arbete, det är nog alla överens om. Regeringen och Arbetsmiljöverket har sedan 2019 en nollvision gällande dödliga arbetsplatsolyckor.

Frågan är vad som krävs för att nå dit?

Jan Johansson, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, anser att fortsatt framgång på området kräver att olycksdrabbade branscher lär av de som är framgångsrika.

– Vissa branscher har lyckats. Flyget, exempelvis, har legat på noll väldigt länge.

Tidigare hade i synnerhet Flygvapnet många dödsolyckor, de var hundratals under 1950- och 1960-talen. Men flygsektorn har utvecklat en avancerad systematik för att analysera olyckor i syfte att lära, menar Jan Johansson.

– Man är inte ute efter att bestraffa utan att man ska förstå vad som hänt. I en vanlig utredning blir polisen inblandad, i en sådan utredning är det lätt hänt att folk går i försvar.

Jan Johansson påpekar att säkerhetskulturen inbegriper att ha säkerhetsfrågorna uppe till diskussion hela tiden så att de anställda känner att det här är levande frågor.

– Tillbuden är väldiga viktiga att analysera. Det gör man i flyget och alltmer i industrin också. Problemet är att hålla rapporteringsrutinerna vid liv. Man kan göra kampanjer så att det går upp en stund, men sedan finns en tendens att det faller tillbaka, säger han.

Afa Försäkring har lanserat ett system med tillbudsrapportering som företag kan ansluta sig till. Sedan kan de anställda tillbudsrapportera via en app i mobiltelefonen. Villkoret är att de anställda omfattas av Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA.

Jan Johansson har studerat byggbranschen som är olycksdrabbad. Han tror att branschen skulle kunna bli bättre på olycksfallsutredningar. Dessutom kan den nå längre med tekniska innovationer, säger han.

– Genom ny teknik kan man positionera människor, laster och maskiner så att de inte kan komma för nära varandra.

Byggnadsarbetarförbundets ombudsman Ulf Kvarnström säger att idén är bra men att den ännu inte har blivit verklighet.

– Jag har ju varit med så pass länge att det har varit fyra projekt med positioneringspuckar insydda i kläderna, men inget har gått i mål. Ett problem är den personliga integriteten. Ett annat är vem som ska tillverka? Men det finns en grupp finansierad av Afa Försäkring som tittar på detta.

Ulf Kvarnström tror liksom Jan Johansson att byggbranschen skulle kunna göra bättre olycksfallsutredningar. Dessutom skulle bättre riskbedömningar och fler tillbudsrapporter göra nytta. Även han tilltalas av flygets stränga säkerhetskultur.

– Flyget får inte lyfta om inte allt stämmer. Men här lyfter vi ändå, fastän det kanske inte är riktigt rätt. Noggrannheten saknas, man chansar.

Arbetsmiljöverkets preliminära material innehåller en olycka där en man föll av när han skjutsades utanpå en dumper. Ulf Kvarnström konstaterar att man inte ska skjutsa på det sättet.

– Man får komma ihåg att det finns en mänsklig faktor också. Människan gör en massa tokigheter och jag tror att vi aldrig kommer helt ifrån alla olyckor.

En annan sektor som dessvärre årligen är med i dödsfallsstatistiken är de gröna näringarna främst representerade av jord- och skogsbruket.

Två personer har skadats så illa av djur 2022 att de omkommit, i ena fallet var det fråga om tamboskap. Det andra var händelsen med älgantilopen på Ölands djurpark.

En äldre lantbrukare föll till marken från släpvagn med höbalar. En annan lantbrukare blev inbränd i en lastmaskin. Ytterligare en lantbrukare klämdes mellan en traktor och en foderblandare. Dessutom började en skogsmaskin rulla i en skidbacke och maskinföraren kom i vägen. Olycksfallen är ganska typiska för lantbruket, enligt Camilla Backlund, Arbetsmiljöexpert, Gröna arbetsgivare.

– Det är stora energier som hanteras i lantbruket, stora djur, stora maskiner. Med sådana krafter finns risken att personen dör om något går fel.

Även i arbetet med skogsavverkning är stora krafter i rörelse. Många dödliga arbetsplatsolyckor genom åren har orsakats av fallande träd. Men bland skogsavverkande företag som har anställda förekommer knappast sådana olyckor längre. Arbetaren sitter säkert inne i skördarens maskinhytt.

– En stor andel av de som förolyckas inom lant- och skogsbruk är egenföretagare och därmed inte medlemmar i Gröna arbetsgivare. Men det är förstås en fråga för oss i branschen ändå,, säger Camilla Backlund.

Branschen satsar på kunskap, på att höja lägstanivån.

– Vi centrala parter har en viktig funktion eftersom det är så många små företag.

Jordbruksverket har tagit fram en strategi som är alldeles ny och knappt börjat användas än. Lantbrukets arbetsmiljökommitté driver projekt under rubriken Samlad kraft för ett säkert och attraktivt lantbruk. Prevent har arbetat fram materialet Är du säker som bland annat är en webbutbildning.

– Den riktar sig till alla: till anställda, egenanställda och elever, säger Camilla Backlund.

Föreningen Säker arbetsmiljö Sverige består av ett tiotal fristående konsulter som medlemmarna i Gröna arbetsgivare kan få hjälp av. De är ett slags arbetsmiljöingenjörer som antingen har en bakgrund från Arbetsmiljöverket eller från den nedlagda Lantbrukshälsan.

Trafiken är ytterligare en farlig miljö som alltid gör sig påmind i den här statistiken. 2022 var det elva dödliga trafikolyckor i arbetslivet, men då räknas inte de så kallade färdolycksfallen då personer är på väg till eller från sina arbeten.

Pandemiåret 2020 gick olyckstalen ned märkbart när bilresandet minskade. Arbetsgivare kan satsa på säkrare bilar, alkolås och utbildning i halkkörning med mera. De kan skapa förutsättningar för körning utan stress. Men det är myndigheterna som kan bidra med säkrare utformning av trafikmiljön.