Dödsolyckorna kostade över 8 miljarder

Olyckor på jobbet är kostsamma för de drabbade och deras familjer, arbetsgivarna, vården, försäkringssystemet och samhället. Men sättet att beräkna de verkliga kostnaderna är bristfälligt, påpekar Mahmoud Rezagholi, universitetsadjunkt vid Högskolan i Gävle.

I en artikel i den engelska vetenskapstidskriften Work sammanfattar han utgångspunkterna för sin studie så här:

Kostnaden för arbetsgivaren efter en dödsolycka är ofta begränsad och kortsiktig, medan den långsiktiga förlusten i produktivitet för samhället är betydligt högre. Långsiktiga ekonomiska beslut bör ligga till grund för kostnadskalkylerna för det olycksförebyggande arbetet.

Det finns gott om forskning kring orsakerna till arbetsolyckor och dödsfall. Ofta sammanställs de bokförda kostnaderna för en olycka i form av administrativa kostnader, försäkringsersättningar och vårdkostnader. Det mänskliga lidandet är svårare att siffersätta, men görs i förekommande fall av försäkringsbolagen. Men rapporterna om de totala kostnaderna för samhället är färre och bygger ofta på bristfälliga underlag, anser Mahmoud Rezagholi:

– I ett samhällsekonomiskt beslut ska den totala potentiella inkomsten som går förlorad över tid på grund av en dödsolycka beaktas oavsett vem som betalar vilken kostnad till de inblandade familjerna. Att fånga upp ekonomiska kostnader vid samhällsnivå är ett måste inför beslut om investeringar på arbetsplatser för att förebygga olyckor. När en ung arbetare dör efter en olycka på arbetsplats går hela arbetarens långa produktiva arbetsliv förlorad.

Mahmoud Rezagholi har räknat på anställda som omkommit i arbetsplatsolyckor åren 2008 – 2019:

543 anställda, eller 45 per år, förlorade livet. Därmed försvann 10 863 effektiva arbetsår. Den potentiella produktiviteten som förlorades uppgår till drygt 8,5 miljarder kronor, eller 712 miljoner per år. För varje dödsfall förlorar samhället 16,5 miljoner kronor.

– Jag har använt alla tillgängliga fakta, även statistiken över utfört hemarbete, som också bidrar till ett samhälles produktivitet. Men mänskligt lidande hos de anhöriga går inte att värdera. Och inte heller den eventuella karriären med ökad produktivitet som den avlidne kunnat göra. Jag har baserat beräkningarna på genomsnittslönen och antal år kvar till pensionen.

Hans slutsats är att det finns stora pengar att tjäna på förbättrat arbetarskydd:

– Effektiva förebyggande åtgärder på arbetsplatsen ger en otrolig stor samhällsnytta i form av ökad nationalinkomst och välfärd, och hållbar samhälls- och ekonomisk utveckling, säger Mahmoud Rezagholi.

En norsk studie från Oslo Economics har beräknat samhällskostnaden för arbetsmiljöbrister till 75 miljarder norska kronor. Den årliga kostnaden för norska arbetsmiljöåtgärder beräknas till 30 miljarder kronor.