Stress på jobbet nu som förr

Men också av rösträttskämpar och en växande grupp som tyckte att väpnad revolution var ett bättre sätt att skapa ett rättvist samhälle på, än allmän och lika rösträtt.

Till det kunde läggas ett världskrig, revolutionen i Ryssland och missväxt som orsakade hungersnöd i stora delar av landet.

Branting hade kommit långt. För första gången satt hans parti i en regering som på riktigt kunde uppnå rösträtt för alla. Men det kostade på. Vi vet inte om han drabbades av utmattningssyndrom, för ingen sådan diagnos fanns att tillgå och ordet stress var inte ens uppfunnet. Så Hjalmar Branting valde att lämna regeringen av personliga skäl.

Det är lätt att föreställa sig att han inte kunde sova på nätterna. Hot från olika håll i kombination med ett starkt personligt engagemang kan ta knäcken på vem som helst.

I dag vet forskningen mycket mer om hur kroppen och hjärnan reagerar under långvarig press. I det här numret av Arbetarskydd skriver vi om stress och utmattningssyndrom. Två forskningsstudier har gett resultat som överraskar.

Att ha kontroll över sin egen arbetssituation gör inte nödvändigtvis medarbetaren friskare. I en långtidsstudie från Linköpings universitet, med 1 700 personer, konstateras att om någon har för mycket på jobbet så hjälper det inte att hen själv får styra över i vilken ordning sakerna ska göras. Arbetsbördan och kraven måste sänkas för att risken för utmattningssyndrom ska kunna minskas.

I en annan studie från Linnéuniversitetet lät man offentliganställda, som var i riskzonen för att drabbas av stress och utmattning, delta i gruppsamtal med sina kolleger. Resultat blev att de flesta mådde bättre, även om effekten avtog på lite längre sikt.

Och hur gick det för Hjalmar Branting då? Jo, han kom igen och uppnådde en hel del. Innan året var slut hade både kvinnor och män fått lika rösträtt, revolutionen uteblev och kort därefter beslutades om lagstadgad åtta­timmars­dag.