Debatt

När semester inte är ledighet

Calle Fridén är ombudsman på SEKO och bloggare. Foto: Jörgen Appelgren

KRÖNIKA. Minns ni när man kom tillbaka från semestern utvilad och pigg på jobb? Lagom solbränd, hjärnan rensad och en tom kalender och inget som var brådskande?

Publicerad

Man kunde knalla runt med en kopp kaffe i handen, morsa lite på kollegerna, visa senaste tatueringen (kanske mest i byggbodarna) eller ha en skrikig tröja från Årets Populäraste Resmål? Ni vet, verkligen känna att man varit ledig?

Inte det? Nå, ni är inte ensamma. Min absoluta erfarenhet är att av en semester på fyra veckor går första veckan åt till att varva ner efter den sista hysteriska jobbveckan, när allt ska vara klart till semestern. Sen har man två veckor när man faktiskt är ledig och lat. Och sen, sista veckan, börjar man varva upp. Lägger sig lite tidigare, kollar lite jobbmejl i smyg, ringer en stackars sommarjobbande kollega och frågar om det ”hänt nåt särskilt”.

Vi behöver ta tillbaka semestern. Vara riktigt lediga. Inga samtal, inga mejl, inte kolla jobbrelaterade grejor i media. För vi är inte riktigt utvilade efter semestern längre. Och det är inte som förr, när man hade gjort spännande resor till ställen där man trodde att ingen varit tidigare (men i varje grekisk vik där man trodde man var först kom det förstås strax tre tyska nudister gående), eller haft matförgiftning och solsting.

Och förutom det närvarande jobbet är det si och så med avkopplingen för många. Män snickrar, fiskar, leker med barnen. Kvinnor städar, lagar mat, snyter ungar. Inte ni som läser detta förstås – ooonej, ni är självklart jämställda. Eller?

Jag upptäckte det när jag skulle fira semester ensam med barn efter skilsmässan. Plötsligt fanns det en massa tråkiga saker som skulle göras. Män gör nödvändiga saker som de tycker är roliga. Lyssna på vilka semestermän som helst, de har spikat och målat, rustat båten, lagt in nytt golv, lekt med verktyg och druckit öl. Kört massa bil. Och haft kul.

Lyssna sedan på semesterkvinnor och fundera på om de verkar har njutit av matlagning, städning och familjelogistik.

Några av er kommer nu säga ”Nää-ää, inte vi...”. Men fundera lite till.

Vi som haft hela ansvaret för familjen under perioder vet vad vi talar om. Och när de där vardagsgrejorna tar mycket tid är det ännu viktigare att kunna koppla av jobbet helt och hållet. Annars blir det bara jobb med sovmorgon.

Sen måste vi kunna säga åt firman att de inte får höra av sig. Lämna jobb­mobilen på jobbet och logga ut. ”Ring om nån dött”, sa jag till chefen lite vanvördigt en sommar och det var inte så populärt. Men den gången handlade det om min överlevnad.

Semester har man för att vara ledig. Inte för att jobba lite till och från. Man ska nog också fundera på vad det innebär att vara ledig. Fyra veckors spikade aktiviteter? Skulle inte tro det. För då blir det bara skönt att komma tillbaka till jobbet och få vila upp sig lite.