När ingen utväg finns

Svenska forskare var föregångare på området. Pionjären Heinz Leymann vid Umeå universitet poängterade sambandet mellan mobbning och dess allvarligaste konsekvenser. I Självmordsfabriken tog suicidforskaren upp fallstudier där sjuksköterskor begått eller försökt begå självmord till följd av jobbsituationen. En annan bok hette Ingen annan utväg – om utslagning och självmord som följd av mobbning i arbetslivet.

Mobbning skulle alltså kunna vara vållande till annans död. I Sverige blev det rättssak nästan 30 år senare, med Krokom-fallet.

Hur många i vårt land som tar livet av sig på grund av mobbning på jobbet är okänt. En siffra som snurrar är 300, i så fall fler än de som dör i arbetsplats­olyckor. Professor Töres Theorell, som vår reporter Lena Gunnars intervjuar i det här numret där vi skriver om när makten mobbar, berättar att mobbning kan uppstå till följd av omorganisationer och dåligt ledarskap.

Louise Svensson, som Lena Gunnars också intervjuar, beskriver i sin avhandling hur mobbning handlar om att begränsa någons handlingsutrymme. Sakta men säkert inskränks det, gärna i takt med att personens anseende skadas. Till slut kan en kapabel medarbetare hamna i utmattningstillstånd och orkeslöshet.

Organisationer mobbar inte, men mobbning sker inom organisationer. Vi är bundna av kontrakt och avtal. När makten mobbar kan arbetsrätten och arbetsmiljörätten krocka – en organisation som tillåter dåligt ledarskap kan få chefer som använder ledningsrätten till att trycka ner en enskild med­arbetare.

Det kan gravt förstöra inte bara människans yrkesliv, utan hela livet. För organisationen kan det betyda produktionsbortfall och sjukskrivning. För samhället stora kostnader.

En seriös arbetsgivare tillåter det inte.

Nu är inte Sverige längre pionjär inom området. Falun har till exempel lånat en modell från Norge för att utreda mobbning. Den är ett konkret verktyg att jobba med.