Satsning på försvaret skapar sämre villkor

Just nu pågår en historisk upprustning av det svenska försvaret- 2026 ska budgeten uppgå till 2 procent av BNP. Satsningen är helt nödvändig, givet läget i närområdet och det stundande Nato-medlemskapet. I början av december invigdes Bergslagens artilleriregemente, det sista av sex återinvigda förband och nästan dagligen presenteras nyheter om att nya kontrakt slutits avseende inköp av materiel. Men nyheter om satsningar på Försvarsmaktens viktigaste resurs – personalen, de som möjliggör tillväxten - saknas. Det gör att det blir en tillväxt i obalans som i allra högsta grad påverkar personalens arbetsmiljö negativt.

Försvarsmaktens personal går hårt nu. Inte minst gäller det Officersförbundets medlemmar, den militära personalen - gruppchefer, soldater, sjömän och yrkesofficerare. Fler övningar och anpassad beredskap betyder fler timmar hemifrån - i fält, ombord på fartyg eller i luften. Fler värnpliktiga ska utbildas och de nya förbanden ska växa samtidigt som en stor del av officerskåren går i pension, piloter söker tjänstledigt och många gruppchefer, soldater och sjömän tvingas att sluta för att deras kontrakt uppnått maxtiden om tolv år. Officersförbundet har genom olika mätningar ganska god koll på vad medlemmarna tycker och tänker. Viktigast för dem är bra lön och goda villkor. Men vi kan också se att man efterfrågar en betydligt bättre balans mellan arbete och fritid. En undersökning som Försvarshögskolan gjorde på vårt uppdrag, tillsammans med våra nordiska kollegor, visar till och med att den svenska militära personalen mår sämst i Norden.  

38 procent av de svenska militärerna svarade att de mår dåligt på jobbet jämfört med 25-28 procent i Norge, Finland och Danmark. 28 procent av de svenska militärerna svarade att de mår dåligt hemma jämfört med 15-17 procent i Finland, Danmark och Norge. Svenska militärer har helt enkelt en sämre balans mellan arbete och privatliv än de andra nordiska militärerna. 

Likt personalen i till exempel vården när pandemin var som värst upplever många av våra medlemmar att de aldrig ser krönet på backen och att tiden för återhämtning inte finns där. På sikt riskerar det att skapa en slags kollektiv utbrändhet om inget konkret görs. 

Den första november överlämnade överbefälhavaren (ÖB) sitt råd till regeringen om hur Försvarsmakten bör utvecklas fram till 2035 för att nå maximal försvarskraft. Inför överlämnandet aviserade ÖB att rådet också skulle innehålla förslag inom personalområdet. När rådet kom lyste de konkreta åtgärderna med sin frånvaro. I stället föreslogs bland annat mer materiel och att Försvarsmakten skulle öppna ett detachement i Kalixfors utanför Kiruna. 

Officersförbundet står bakom både behovet av mer och modernare materiel och öppnandet av detachementet i Kalixfors – omvärldsläget kräver det. 

Men omvärldsläget kräver också satsningar på personalen. Det handlar inte bara om lönerna eller att man kompenseras på ett adekvat sätt för att man är mycket hemifrån. Lika viktigt är att Försvarsmakten skapar förutsättningar för balans mellan arbete och fritid. Där man som medarbetare vet att en ledig dag är en ledig dag och där arbetstidsplaneringen tar höjd för reell kompensationsledighet. Där man kan vara en närvarande förälder som hämtar och lämnar på förskolan, lagar mat eller helt enkelt bara har möjlighet att sitta i soffan och se på TV med dem man tycker om. Skapas inte de förutsättningarna kommer medarbetarna välja andra jobb utanför Försvarsmakten. Följden kommer bli tyngre arbetsbelastning för dem som blir kvar, en sämre förmåga att försvara Sverige och obalansen i tillväxten ett faktum.