Tidningen

Forskare: Använd munskydden

Foto: Henrik Isaksson/TT

CORONA. Forskarna bakom en ny kunskapsöversikt om luftburen smitta sätter press på regeringen och Folkhälsomyndigheten i munskyddsfrågan. Munskydd minskar smittspridning i kollektivtrafiken och olika typer av inomhusmiljöer, säger de.

Publicerad

Från och med den 8 december gäller nya rekommendationer för att minska risken av spridning av coronasmittan. Men inte heller den här gånger beordrar regeringen och Folkhälsomyndigheten munskydd på. Enbart om man inte kan undvika trängsel i kollektivtrafiken uppmanas resenären att använda munskydd. Däremot inte i andra publika miljöer.

Den svenska inställningen skiljer sig bjärt från andra länder i Europa. I till exempel Frankrike bötfälls den som inte har munskydd i tunnelbanan med nära 1 400 kronor. Detsamma gäller i affärer eller andra lokaler där munskydd ska bäras.

Nu säger forskarna bakom en alldeles färsk kunskapsöversikt, ”Luftvägsvirus vid arbetsplatser - Smittvägar, riskfaktorer och skyddsåtgärder”, att munskydd hjälper. Forskningsstudier visar bland annat att de minskar smittspridningen i samhället.

– I ett läge där vi har en hög utbredning av smitta i samhället är munskydd motiverat i fler situationer. Kollektivtrafik kan vara en sådan, men även olika typer av inomhusmiljöer där man befinner sig en längre tid, säger Jakob Löndahl, docent vid Lunds tekniska högskola och en av fyra författare till kunskapsöversikten.

Den presenterades på ett seminarium som Afa försäkringar höll i tisdags. Vi kan vänta oss en ökad smittspridning under vintern med kyla och torr luft, men också med anledning av den nya virusvarianten omikron. Inom några månader kommer den att stå för hälften av alla nya coronafall i Europa, enligt den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC.

Omikron anses sannolikt vara mer smittsam än deltavarianten, som nu dominerar bland de insjuknade.

Ett problem i pandemin är att den som blir smittad av viruset för det vidare innan symptomen visar sig. Denna risk minskar om även den som känner sig frisk använder munskydd och därmed minskar antalet virus som kommer ut i luften. De skyddar också vid inandning och stoppar en del av den luftburna smittan.

– Munskydden minskar spridningen. Speciellt när man inte vet vem som sprider virus eller ens om man själv gör det ger munskydden tvåvägsskydd, säger postdoktorand Malin Alsved vid Lunds Tekniska Högskolan som också bidragit till kunskapsöversikten.

Under andra halvan av 2020 kom flera forskningsrapporter som avsevärt förbättrade kunskapsläget om munskydd, enligt översikten. I flera studier dras slutsatsen att munskydd har effekt. Till exempel visar några att munskydd minskar spridningen av mycket små aerosolartiklar som också kan vara bärare av virus.

Munskydd minskar tydligt risken att bli smittad av luftvägsvirus, är slutsatsen i 21 olika forskningsstudier, men kunskapsöversikten hänvisar också till WHO. Enbart munskydd är inte tillräckligt för att ge ett fullgott skydd, utan bör vara en del i ett paket av smittskyddsåtgärder, menar Världshälsoorganisationen.

– Man ser en skyddseffekt, men munskydd är inte den gyllene nyckel till att helt ta bort smitta, säger Carl-Johan Fraenkel, överläkare vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och den tredje rapportförfattaren som deltog på Afa-seminariet. Den fjärde skribenten var Sara Thuresson vid Lunds tekniska högskola.

Kunskapsöversikten har också en genomgång av hur man bäst skyddar sig mot luftvägssmitta. I fyra steg beskriver forskarna skyddsåtgärder. Eliminering av smittämnen är naturligtvis bäst, men svårt att genomföra. Även sådant som distansarbete och undvikanden av sammanträden och andra möten räknas bland dessa åtgärder. Minskad exponering är ett annat skydd. God handhygien, hålla distansen till andra personer och god ventilation är åtgärder som bidrar till detta.

Administrativa åtgärder som hjälper människor att göra rätt är också viktigt. Hit hör regleringar och kontroller, men även checklistor och information. Påminnelser om handhygien och hostetikett, golvmarkeringar för avståndhållning och uppdelning av arbetslag i mindre grupper kan vara sådana åtgärder. Personlig skyddsutrustning är också viktigt, men fungerar inte utan de andra åtgärderna understryker rapportförfattarna.