De avslöjar dolda cancerrisker

Ove Björ har studerat en grupp med 13 000 gruvarbetare och en med 2 600 aluminiumsmältverksarbetare. Det går att följa deras hälsa ända sedan de anställdes - de första gruvarbetarna på 1920-talet och de första smältverksarbetarna på 1940-talet. Det Ove Björ har insett är att riskfaktorer i arbetsmiljön kan förbli oupptäckta, då de som stannar länge i industrijobbet är friskare än andra arbetare, som har slutat.

– Att långtidsanställda är friskare kan bero på att själva arbetet utgör en urvalsprocess där individer med sämre hälsa slutar tidigare på grund av arbetskraven. Det innebär i sig att damm från gruvarbete kan vara en allvarligare riskfaktor än vad forskningen hittills har kunnat visa, säger Ove Björ i ett pressmeddelande från Umeå universitet. Det är där han har lagt fram sin avhandling i folkvetenskap och klinisk medicin.

Med hjälp av en speciell statistisk metod har Ove Björ kunnat visa att det går att justera för den här urvalsprocessen och därmed öka möjligheterna att upptäcka farlig exponering från arbetsmiljön.

- Den här avhandlingen är ett exempel på att en flervetenskaplig kompetens i en forskargrupp är nödvändig när man ska genomföra den här typen av studier. Det krävs en övergripande kompetens om sjukdomars bestämningsfaktorer, men också kunskaper om riskfaktorer i arbetsmiljön och statistisk metodologiska kunskaper, säger Ove Björ.

Hans avhandling visar också att risken för dödlighet i stroke ökade om gruvarbetarna hade jobbat utomhus och minskade om arbetarna jobbat under jord. Anledningen är kanske att underjordsarbetet skyddar mot kyla, som kan höja blodtrycket och därmed öka risken för stroke.

Ett annat fynd är att smältverksarbetarna i studien löper större risk för lungcancer än normalbefolkning. Det beror antagligen på att de har utsatts för polycykliska aromatiska kolväten, PAH, ett organiskt ämne som är en känd riskfaktor för cancer.