Brandmästaren: Jag gör allt för att hålla mig frisk

Arbetarskydd träffade Anders Cederberg första gången för fyra år sedan, när han var brandförman på Katarina brandstation på Södermalm i Stockholm. Där hade tre av nio i samma arbetslag drabbats av cancer. En av dem var Anders Cederberg själv. 2011 upptäcktes en tumör i hans högra testikel som kort därefter opererades bort. Nu går Anders Cederberg på årliga kontroller och det ska han göra fram till 2021. Först då blir han helt friskförklarad.

Nu jobbar Anders Cederberg med sin hjärtefråga både nationellt och internationellt. Som styrelsemedlem i Insamlingsstiftelsen brandmännens cancerfond var han förra året i Bryssel för att berätta för EU-parlamentariker om det förebyggande arbete som görs i Sverige och om sin historia. Han minns att en av åhörarna efteråt kom fram med tårar i ögonen.

– Trots att vi genomförde seminariet på engelska lyckades vi få till det. Det gäller att skapa känslor och engagemang.

Efter diagnosen och operationen kände Anders Cederberg att han behövde tänka mer på sig själv och beslöt sig för att utbilda sig vidare inom yrket och sökte in till brandmästar­utbildningen. Nu är han brandmästare inom Storstockholms brandförsvar i Solna. Tack vare bytet till mer administrativa arbetsuppgifter utsätts han inte längre på samma sätt för den farliga brandröken som exempelvis rökdykarna gör.

– Jag går aldrig in i en miljö som är rökig. Det kunde jag göra förut. Om jag ska in någonstans och dokumentera väntar jag tills det är ordentligt utvädrat. Vid varje brand tänker jag på hur jag ska minska kontamineringen. Men gifterna jag fått i mig under mina många år som brandman ligger ackumulerade i kroppen. De går inte att tvätta ur. Bara fylla på.

Även på nya arbetsplatsen i Solna har han arbetskamrater som drabbats av cancer. Minst tre.

– Vi gjorde en helt ovetenskaplig analys där vi tittade på de brandstationer som ingick i Stockholms brandförsvar tidigare, Katarina, Östermalm, Kungsholmen, Farsta, Brännkyrka, Vällingby, Kista. Vi ringde runt till varje station och frågade om någon hade drabbats av cancer.

– Vi fick fram att 73 av totalt runt 400 heltidsanställda brandmän hade fått en cancerdiagnos sedan år 2000. Efteråt har det dykt upp fler som varit drabbade men som inte velat tala om det tidigare. För många kan det kännas lite skamligt att gå ut med det.

Anders Cederberg arbetar ideellt med stiftelsen vid sidan av sitt ordinarie arbete som brandmästare. Mycket tid går åt till att informera om riskerna, opinionsbilda och utbilda kolleger och arbetsgivare om farorna med kemikalierna. Samtidigt är han engagerad i projektet Friska brandmän som pågår på landets räddningstjänster. Där är syftet att titta på vad varje arbetsplats kan göra för att minska exponeringen för ämnena som kan leda till cancer. Grundtanken är att inget som är smutsigt ska in i brandbilens hytt. En del slänger använda slangar i plastpåsar som omsluts och läggs i ett fack i bilen. Andra har en särskild bil som kommer till brandplatsen efter en insats för att plocka med sig det farliga. Många har väskor i bilarna med underställ, mössor och strumpor, som brandmännen direkt kan byta om till, berättar han.

Anders Cederberg upplever att mycket hänt också vad gäller produktutvecklingen sedan stiftelsen startade 2012. Det ställs högre krav från beställarna vad gäller larmkläder, disk­maskiner där maskerna rengörs och tvätt­maskiner. Kläderna måste klara många maskintvättar.

Förhoppningen är att alla åtgärderna ska göra att cancerfallen minskar. Men i dag har brandmännen en mer riskfylld arbetsmiljö än någonsin tidigare. Moderna byggnader innehåller en mängd nya material som innehåller kemikalier och bildar nya sådana vid bränder.

– Det är stor skillnad jämfört med vanliga trähus.

Anders Cederberg och hans kolleger funderar mycket på vad det innebär för deras hälsa att genomföra olika typer av insatser, som när de går in i bostäder där någon bränt mat på spisen.

– Det kan lukta om larmstället i dagar efter en sådan insats. Allt som luktar illa är partiklar i luften och vad de innehåller vill vi titta närmare på. Vi frågar oss om vi bör skydda oss på något annat sätt och försöker ta reda på vad röken innehåller.

Med tiden upptäcks nya faror. Anders Ceder­berg tar upp brandskummet som exempel. Tidigare kunde man se barn bada i det när räddningstjänsterna bjöd in till öppet hus. Nu har det kommit fram att brandskummet är giftigt. Kemikalieinspektionen införde i början på året begränsningar i användningen av skum med fluortillsatser. Så kallade PFAS-ämnen har hittats både i brandmännens blod och i anslutning till brandövningsplatser och flygplatser där skummet använts.

– Nu måste vi motivera när vi ska använda det för att släcka en bil eller ett hus. Jag tror inte att det dröjer länge förrän någon räddningsledare blir åtalad för miljöbrott när en brand har släckts med skum.

Om ytterligare fyra år hoppas Anders Ceder­berg att brandmännen kontrolleras mer in­gående än i dag vid hälsoundersökningar. Att deras kroppar skannas med magnetkamera för att upptäcka eventuella avvikelser. Både Friska brandmän och stiftelsens arbete går nog mer åt det hållet framöver, gissar han.

– Initialt arbetade vi med hur vi ska skydda oss från exponeringen av gifterna. Framöver handlar det nog mer om hur vi ska upptäcka cancer och riskfaktorer tidigare, säger Anders Cederberg.

Cancerdiagnosen har gjort att han lever ett hälsosammare liv än han gjorde innan.

– Jag försöker att bara äta bra mat, välja morötter i stället för pommes frites till hamburgaren och träna. Jag har dragit ner mycket på alkohol. Jag gör allt jag kan för att hålla mig frisk, säger Anders Cederberg.