Skyddande betong inte i bruk

Byggbranschen står för drygt 40 procent av alla godkända arbetssjukdomar i privat sektor. Åren 2015–2020 godkändes 1 195 arbetssjukdomar inom byggbranschen. Av dessa drabbade 649 betong-, bygg- eller anläggningsarbetare.

Vibrationsskador och karpaltunnelsyndrom, stickningar och domningar i händerna, står för över hälften av alla arbetssjukdomar hos byggnadsarbetare. Enligt AFA försäkring utgjorde vibrationsskadorna under perioden 2014-2018 hela 34 procent av alla godkända arbetssjukdomar. Till det kan läggas karpaltunnelsyndrom med 21 procent, en arbetsskada som också kan orsakas av vibrationer. Sjukfrånvaro på grund av vibrationsskador beräknas kosta 1,2 miljarder kronor per år.

Siffrorna kunde vara lägre om fler entreprenörer använde självkompakterande betong (SKB), säger Mikael Forsman:

– Tyvärr tar entreprenörerna sällan in kostnaden för arbetsskador eller sjukskrivningar i sina kalkyler. De som köper in ser oftare till priset än till arbetsmiljön.

Vid traditionell betonggjutning jämnas betongen ut för att få bort luftbubblor med hjälp av handhållna vibreringsstavar. Det är ett tungt, bullrigt och skakigt jobb. Sedan 30 år finns självkompakterande betong (SKB) som inte behöver vibreras. Den är lösare i konsistensen och flyter ut lättare i gjutformen, men används bara i begränsad omfattning. I dag utgör SKB runt 20 procent av all levererad betong i Sverige.

Mikael Forsman är professor i ergonomi vid KTH och leder Afa försäkrings forskningsprojekt om hur de olika betongtyperna påverkar fysisk belastning för betongarbetare och hur produktionskostnaderna påverkas. Kostnadsanalys i Storbritannien har visat att nyttan med olycksprevention vida överstiger kostnaderna för insatsen och att för varje krona som investeras så tjänar samhället tre.

Men det finns pengar att tjäna även för entreprenörerna på att använda SKB, visar en studie vid brobyggen på väg 73 till Nynäshamn:  Arbetstiden för en gjutning som tar 38 timmar med traditionell vibrerad betong skulle med SKB och rätt planering kunna minskas till 8 timmar.

– Även om SKB är lite dyrare och formarna kan ta längre tid att göra vid djupare gjutningar blir det billigare totalt, säger Mikael Forsman.

Lars Kraft, som är konsult och expert på betong, instämmer:

– Det finns omständigheter där det fortfarande inte lönar sig med SKB, kanske främst beroende på att man är ovan att hantera materialet eller att man har långa transportsträckor vilket kan var negativt eftersom SKB generellt är känsligare än traditionell betong. Men för plattor på mark, smala väggar eller fundament som är självutjämnande kan det löna sig redan i direkta kostnader, eftersom det går det fortare att gjuta med SKB och man behöver kanske inte lika mycket arbetskraft.

– Man kan egentligen använda SKB i alla typer av konstruktioner och den är särskilt användbar i krävande konstruktioner av hög hållfasthet och i så kallade arkitekttillämpningar av betong.

Skillnaden i pris är inte stor, SKB är bara 5 – 10 procent dyrare. Lars Kraft funderar på varför SKB inte används i större utsträckning:

– Den största anledningen är nog traditionen, allt man gör som man alltid gjort. SKB är känsligare, eftersom man måste blanda mer exakt för att betongen inte ska separera.

Debatten om kalkbrytning på Gotland har satt fokus på cementens miljöaspekter. Cementframställning är energikrävande och SKB innehåller betydligt mer cement per kubikmeter betong. En lösning är ”grön betong” som till exempel blandar in slagg eller flygaska som bindemedel för att ersätta för cement. Man kan även ersätta en del av cementen med filler, alltså finmaterial. Det kan minska CO2-belastningen med upp till 50 procent.