Varför döms inte arbetsgivaren
för svåra olyckor?

Maria Steinberg docent i arbetsmiljörätt:

Varje år dör cirka 3000 personer på grund av arbetsrelaterade sjukdomar och cirka 50 personer på grund av olyckor. År 2021 rapporterades drygt 40 000 arbetsolyckor med sjukfrånvaro och ca 30 000 arbetssjukdomar. År 2023 dömdes 16 privata och offentliga arbetsgivare för arbetsmiljöbrott.

Av dessa var det sex fall där arbetsmiljöansvariga personer dömdes. Resten av fallen ledde ansvaret till företaget. I vissa fall till över en miljon kronor, som företaget får betala. Fysiska personer döms oftast om någon avlidit, förlorar en kroppsdel eller skadas mycket svårt i en arbetsolycka. Det finns flera orsaker till att så få döms för arbetsmiljöbrott. En är att det kanske inte är en prioriterad fråga hos de rättsvårdande myndigheterna (polis, åklagare och domstol). En annan kan vara att det är svårt att bevisa vem i linjeorganisationen som varit oaktsam det vill säga brutit mot arbetsmiljölagen eller gällande föreskrifter. Domstolen måste sedan kunna bevisa att oaktsamheten har orsakat olyckan.

Sverige har satsat på ett starkt förebyggande rättsskydd, men det måste aktiveras. Arbetsmiljölagen (AML) och dess föreskrifter AFS ställer många och höga krav på arbetsgivaren. En arbetsgivare är i stort sett skyldig att vidta alla åtgärder för att se till att ingen drabbas av arbetsskador. Men det förutsätter att ens arbetsgivare är aktiv och känner till och följer lagen.

Finns skyddsombud på arbetsstället kan de påverka att arbetsgivaren följer lagen och föreskrifterna. Det förutsätter att skyddsombudet har fått en bra utbildning, vilket de har rätt till.

Vi har också Arbetsmiljöverket som kontrollerar att arbetsgivarna följer reglerna. Både ditt skyddsombud och du kan ta kontakt med Arbetsmiljöverket efter det att ni har vänt er till chefen och begärt förbättringar.

En förvaltningsdomstol kan döma en arbetsgivare att betala miljonbelopp i vite om reglerna inte följs.  

Said Andersson tidigare regionalt arbetsmiljöombud och ombudsman på Unionen, arbetat med nätverk och utbildningar inom arbetsmiljö:

Vi har ett starkt skydd för arbetstagarna i Sverige, ett av världens bästa.

Arbetsmiljölagstiftningen bygger på att arbetsgivaren ska göra allt som står i hens makt för att förebygga att arbetstagare råkar ut för olyckor eller ohälsa. Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter är därför inte en strafflag utan är uppbyggd runt att arbetsgivare i samverkan med arbetstagare (skyddsombud) ska

- undersöka arbetsplatsen för att hitta risker som kan orsaka olyckor eller ohälsa

- ta fram handlingsplaner för att åtgärda risker

- följa upp åtgärderna för att kontrollera att de fungerat, om inte ta fram nya åtgärder.

För att kontrollera att detta fungera så finns inspektörer på Arbetsmiljöverket som kan ge sanktionsavgifter eller vite till arbetsgivaren då hen inte följer eller gör det som står i Arbetsmiljölagstiftningen. För vissa delar av Arbetsmiljölagen som anses extra viktiga eller då arbetsgivare inte följer Arbetsmiljöverkets föreläggande eller förbud så kan det till och med utdömas böter till arbetsgivaren men då hamnar ärendet i en civilrättslig process.

Det är också vad som sker vid en olycka på arbetsplatsen som lett till en personskada, någon ringer 112 och SOS Alarm kallar ambulans och polis till arbetsplatsen. Polisen har särskilda utredningsgrupper som hanterar arbetsmiljöbrott. Bedöms olyckans omständigheter som ett möjligt arbetsmiljöbrott så hamnar det hos åklagarmyndigheten och en allmän åklagare utses. Hen arbetar med att utreda vad brottet består i, allvarlighetsgrad och vem/vilka som kan vara skyldiga. Detta sker enligt brottsbalken och inte enligt arbetsmiljölagen. Leder detta till att någon/några döms som skyldiga kan det utdömas fängelsestraff på mellan sex månader upp till sex år beroende på allvarlighetsgrad.

Arbetsgivaren ska anmäla det inträffade till Arbetsmiljöverket. Detta för att arbetsgivaren ska vidta åtgärder så att olyckan inte händer igen. Arbetsgivare ska också meddela Försäkringskassan så att den skadade kan få den ersättning hen har rätt till. Vid bestående men (arbetsskada) kan den drabbade också få ersättning från olika arbetsskadeförsäkringar.

För mer information, se Arbetsmiljölagen 8 kapitlet Påföljder och Brottsbalken kapitel 3, paragraf 7 – 10.

Sven Grahn arbetsrätts- och arbetsmiljöjurist:

Brister en arbetsgivare i sitt arbetsmiljöansvar kan denne göra sig skyldig till arbetsmiljöbrott. Arbetsmiljöverket och åklagare utreder i så fall händelsen och huruvida arbetsgivaren och dess ställföreträdare har brustit i sitt ansvar. 

Om åklagaren efter förundersökningen kan konstatera att det föreligger tillräckligt med skäl för att väcka åtal kan företaget i vissa fall erbjudas ett så kallat strafföreläggande/företagsbot, om det inte är påkallat från allmän synpunkt med annan påföljd än böter eller att gärningen begåtts med uppsåt. Strafföreläggandet förutsätter att företaget frivilligt erkänner sig skyldigt till brottet, men accepteras det inte går ansvarsfrågan vidare till prövning i domstol. Strafföreläggandet har samma verkan som en dom men saken avgörs utan prövning av domstol. 

Någon fysisk person behöver således inte bli dömd för brott och det har ansetts rimligare, särskilt när det gäller mindre allvarliga oaktsamhetsbrott, att företaget snarare än individen får bära ansvaret för brottet.