Asbest dödar fortfarande

Ilan De Basso ser strängare gränsvärden och ett mer systematiskt arbete med sanering av asbest i samhället som en av de viktigaste frågorna när han tar plats i Europaparlamentets sysselsättningsutskott.

I mitten av december tog De Basso över Johan Danielssons plats när denne utsågs till minister i Magdalena Andersson första regering.

Mellan 30 000 och 90 000 människor dör varje år av asbestsrelaterade sjukdomar i EU.

I Sverige, som införde ett totalt förbud mot asbest 1982, dör mellan 70 och 100 personer årligen av samma orsak. Ämnet skördar fortfarande offer trots att det gått 40 år sedan förbudet.

– Detta ska jämföras med antalet som omkommer i arbetsolyckor, vilket är omkring 55 personer årligen. Asbest är ett jätteproblem. Vi i Sverige är inte klara med frågan på något sätt, säger Ilan De Basso till Arbetarskydd.

Enligt den europeiska kemikaliemyndigheten Echa är asbest en carcinogen utan tröskelvärden. Det kan ta upp till 40 år innan de värsta hälsoskadorna av inandade asbestfiber utvecklas, skriver Europaparlamentet i en initiativrapport där kraven på ett skärpt direktiv finns.

Den vanligaste formen av arbetsrelaterad cancer är lungcancer. Asbest är huvudorsaken till den cancerformen i upp till 75 procent av fallen, understryks också i rapporten.

– Trots förbundet i Sverige finns fortfarande 400 000 ton kvar i våra byggnader.

Ett av de viktigaste kraven är sänkt gränsvärden från nuvarande 0,1 fiber per kvadratcentimeter till 0,001 fiber, men den socialdemokratiska gruppen vill också driva igenom andra skärpningar. En sådan är att varje medlemsland ska ha ett asbestregister.

– Polen har jobbat bra med frågan, gjort en totalinventering och prioriterat hur asbestsaneringen ska utföras. Vår tanke är att denna systematik förs över i en europeisk kontext och samma krav ställas i hela EU.

Registret syftar inte bara till en god kunskap om asbestens spridning i medlemslandet. Den ger också medlemsstaterna bättre förutsättningar i händelse av olyckor och brand, understryker De Basso.

– Personal som rycker ut får kontroll över om det finns asbest i byggnaden och kan så ta på sig rätt skyddsutrustning.

Den socialdemokratiska gruppen vill också se krav på efterkontroller när saneringar är utförda.

– I dag finns inget EU-direktiv om hur efterkontroller utförs på ett professionellt sätt. Denna lucka har lett till att en del oseriösa företag i saneringsbranschen har kunnat utnyttja situationen, säger De Basso.

Om saneringen inte utförs på rätt sätt drabbas inte bara arbetstagarna som jobbar i byggnaden, utan även de som vistas i lokalen efteråt.

– Efterkontrollen har där väldigt stor betydelse för alla människor.

I höst planerar EU-kommissionen att lägga fram förslaget på hur direktivet om asbest från 2005 kan skärpas.

I tisdags denna vecka röstade också sysselsättningsutskottet i total enighet om en uppdatering av direktivet som skyddar arbetstagare mot cancerframkallande och mutugena ämnen i arbetslivet.

De nya reglerna kommer inte minst skydda sjukvårdspersonal bättre mot exponering av hälsofarliga mediciner, till exempel sådana som används vid cancerbehandlingar.