Vem betalar priset för kortare arbetstid?

Den rådande arbetstidsmodellen har 50 år på nacken och vi i Sverige har högst pensionsålder i Europa men det finns också en oro över om vi kan upprätthålla samma nivå av välfärd som vi har i dag om vi skulle arbeta kortare dagar.

– Arbetsgivarna måste vara lyhörda inför det här för om de inte lyssnar på arbetstagarna är risken att trycket på att lösa det genom lagar öka, säger Torbjörn Hållö som är ekonom på LO.

Torbjörn Hållö säger att arbetstidsförkortning inte är en så stor fråga i Sverige just nu men att det är en jättestor fråga i till exempel Tyskland.

– Det finns en tydlig klassdimension i den här frågan och om man ser till arbetarklasskvinnor så arbetar 50 procent av dem deltid – så det ser väldigt olika ut i olika grupper. Inom Handels har hyvling gjort att man snarare kämpar för rätten till heltid eller en lön som man kan leva på än förkortad arbetstid.

Enligt Torbjörn Hållö är det främst inom branscher där arbetstagarna har starka fackföreningar bakom sig som det har gått att lösa avtal med arbetstidsförkortningar medan de förbund som inte är lika starka har svårare att åstadkomma det.

– Jag tror att det bästa sättet att lösa det på är genom att teckna avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare – men det bygger på att arbetsgivaren vill göra det. Arbetstidsförkortning skapar stora mervärden – men det fungerar inte så att det är bra för ekonomin att gå ner i arbetstid. Det är ett av flera sätt att ta ut mer av den ökade produktiviteten som kommer med ett samhälle som har blivit mer effektivt –men det kommer till en kostnad.

Torbjörn Hållö säger att det kanske fungerar så att på vissa arbetsplatser så kan de anställda arbeta mer effektivt om de har kortare arbetstid – men rent generellt kommer produktiviteten minska.

– Jag tror att det här är en reform som många önskar och jag tycker det är begripligt men man måste medge att det kommer att medföra en kostnad och någon kommer att behöva betala den. Det är min bild att vi kommer att se fler krav på kortare arbetstid inte minst för att vi ser den trenden väldigt tydligt i Europa så det vore konstigt om frågan inte skulle komma att diskuteras allt livligare i Sverige också.

Han tror däremot att arbetstagarna kommer att få välja – löneutveckling eller kortare arbetsdagar eller längre semester. Den förkortade arbetstiden kommer att komma till ett pris även om han tycker att det är intressant om det skulle finnas vissa branscher där arbetstidsförkortningen skulle kunna innebära lika stor vinst som innan.

– Lönsamheten kommer att påverkas av förkortad arbetstid inom de allra flesta branscher – men det finns andra vinster som ett ökat välmående bland arbetarna. Det skulle leda till att BNP minskar men om vi enbart skulle se till ekonomiska värden skulle alla arbeta 100 timmar i veckan.

Att frågan är större i till exempel Tyskland tror Torbjörn Hållö har att göra med att de har ett annat välfärdssystem där det är svårare att få ihop livspusslet och att det är ett sätt att lösa det offentligas bristande välfärdssystem.

– Här i Sverige har vi ett bättre fungerade välfärdssystem än i Europa. Vi måste hitta en balans mellan tillväxt och välmående men i grund och botten kommer färre arbetade timmar i praktiken leda till ett mindre skatteunderlag men i sig är det en välståndsökning att ha mer ledighet. Det är inget argument emot arbetstidsförkortning att BNP skulle minska. Min syn är att arbetstidsförkortning är naturligt eftersträvansvärd och om parterna själva inte hittar lösningar på detta är risken att några grupper går till staten och försöker få det reglerat i lag.