Arbetsskador
Störst risk för skador i ansikte och huvud
ONT. Köldskador är ett stort problem. Det visar en studie vid enheten för yrkes- och miljömedicin i Umeå. Störst risk är att ansiktet förfryser. Men kyla kan även leda till långsiktig värk i muskler och leder och kroniska skador på andningsvägarna.
Annons
– Många förstår inte vilka allvarliga konsekvenser det kan bli av köldskador. Vi måste ta riskerna på allvar. En förfrysning kan ge men för livet, varnar Jens Wahlström, docent i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet.
Han tog initiativ till en undersökning av 12 000 personer i åldern 18–70 år, bosatta i de fyra nordligaste länen. Studien genomfördes 2015 och omfattade både arbetstid och fritid.
När forskargruppen sammanställde resultaten av undersökningen visade det sig att 29 procent av männen och 21 procent av kvinnorna fått skador då de förfrusit ansiktet eller huvudet. Vidare hade 11 procent av männen och 10 procent av kvinnorna förfrusit fötterna, och 11 procent av männen och 7 procent av kvinnorna hade förfrusit händerna så allvarligt att de fått vita fingrar eller blåsor.
– Det är arbetsgivarens ansvar att göra en riskbedömning och säkerställa att arbetstagarna har rätt skyddskläder och att arbetstiden är avpassad efter rådande förhållanden samt att de anställda får information om hur de ska skydda sig, säger Jens Wahlström.
Albin Stjernbrandt, doktorand och läkare i forskargruppen, förklarar att man kan drabbas av vita fingrar (Raynauds fenomen), även vid några få plusgrader om fingrarna är nedkylda under en längre tid.
– Vita fingrar leder till nedsatt känsel, kraftlöshet, domningar, köldförnimmelser och värk. Besvären kan bli livslånga, säger han.
Det är samma symptom man kan få vid brännskador eller vibrationsskador. Om man arbetar med vibrationsverktyg i kyla ökar risken. För att undvika förfrysningar och vibrationsskador behöver arbetskläder och verktyg förbättras. Vid en förfrysning blir blodkärlen skadade och vävnaden dör. Det kan ge färgförändringar i huden och sårbildning.
– Men det som förvånade oss mest i vår undersökning var att ansikte och huvud är mer utsatta än händer och fötter. Det är en utmaning hur man ska skydda ansiktet, framhåller han.
Temperatur i kombination med vindhastighet har en avgörande betydelse. Det är viktigt att vara medveten om att när det exempelvis är fem minusgrader och blåser 15 meter per sekund, så motsvarar det en temperatur på 15 minusgrader. Det kan lätt leda till förfrysningar i ansiktet.
Köldskador kan även ge skador på lång sikt med smygande kroniska tillstånd.
– Man kan få problem med slemhinnorna i näsan och med andningen, i värsta fall astma. Det kan förvärra hjärt- och kärlsjukdomar och leda till problem med urinvägarna. Kyla är även relaterat till muskelvärk och värk i lederna, säger Albin Stjernbrandt.
– Köldexponeringen tycks ha ökat för både män och kvinnor. Det är slående att en så stor del av den arbetande befolkningen har så stora besvär av kyla. Jag skulle vilja att arbetsgivarna visade ett större intresse för de här problemen, tillägger han.
De faktorer som påverkar nedkylningen är fysisk aktivitet, kön, ålder, kroppsvikt, kläder och beteende.
– De som är överviktiga och har ett högt BMI-värde verkar ha lättare att klara av kyla. Kvinnor och äldre är känsligare, konstaterar Albin Stjernbrandt.
Hur man upplever kyla är däremot väldigt individuellt. Och skillnaderna är också stora när det gäller hur lång återuppvärmningstid var och en behöver.
Går det att vänja sig vid kyla?
– Nej, inte i den meningen att vi minskar risken för skador. Däremot kan vi uppleva kyla som mindre obehaglig om vi utsätts för det under längre perioder, svarar Jens Wahlström.
– Vi har gjort undersökningar av militära elitförband som utsatts för extrem kyla. När vi en tid senare gjorde en uppföljning, visade det sig att deras känsel i händer och fötter hade försämrats trots att de inte förfrusit sig.
