Stor undersökning av jordbruket

Minst sex olika cancersjukdomar är vanligare bland personer som använder pesticider i sina arbeten jämfört med befolkningen i stort i Frankrike. De har generellt sett större risker än andra för att utveckla prostatacancer, multipelt myelom, hudcancer, läppcancer, flera former av lymfom och Waldenströms makroglobulienemi.

Det är några av de resultat som hittills har framkommit av AgriCan, världens största kohortstudie om cancersjukdomar inom jordbrukssektorn.

– Resultaten gör att det inte går att blunda för hälsoproblem orsakade av pesticider, säger forskaren Pierre Lebailly, som önskar att fler länder undersökte samma sak.

Sedan 2005 följer en grupp forskare över 180 000 personer.

Pierre Lebailly, epidemiolog vid universitetet i Caen, är en av de som ansvarar för arbetet.

Han förklarar att det är viktigt att undersöka vilka grupper inom jordbrukssektorn som drabbas av vad, för att förstå riskerna med kemiska bekämpningsmedel. Om man inte tittar på detaljerna är det möjligt att rycka på axlarna och peka på att jordbrukare ur flera hänseende ofta är friskare och lever längre än andra invånare. Men då bortser man bland annat ifrån att franska jordbrukare, vilket i högsta grad gäller kvinnorna, röker mer sällan än resten av befolkningen.

- Trots att kvinnor inom jordbruket röker tre gånger mer sällan än andra kvinnor, är frekvensen av lungcancer inom gruppen bara några procent lägre. Det betyder ju att det måste finnas andra faktorer som inverkar negativt, säger Pierre Lebailly.

Han säger också att det är felaktigt att påstå att en högre frekvens av hudcancer bland jordbrukare skulle bero på att de ofta vistas utomhus.

-  UV-strålningar är alltid en riskfaktor. Men när man är utsatt för sol i mindre doser under hela året, bör riskerna för att utveckla ett melanom vara mindre. Det finns skandinaviska studier som visar på detta.

En möjlig förklaring till ökad risk för hudcancer bland jordbrukare kan i stället vara att när de exponeras för pesticider är det framför allt via huden, och inte via inandning.

Enligt forskaren förnekar jordbrukarorganisationer relativt ofta att kemiska bekämpningsmedel kan vara skadliga för hälsan. Det gäller även i Frankrike.

- Men genom resultaten i AgriCan är det svårare att påstå att det inte finns några problem.

Deltagarna i kohorten får med flera års mellanrum svara på enkäter om hälsotillstånd, inom vilken sektor de har arbetat, vilka arbetsuppgifter de har haft, och om de har använt kemiska bekämpningsmedel. De behöver däremot inte ange vilka produkterna är. Pierre Lebailly säger att svaren på en sådan fråga inte skulle vara tillförlitliga i en fransk kontext. Jordbruket är mångfacetterat och många aktiva kommer under ett liv i kontakt med en ”cocktail av produkter”.

- Men med tanke på vilken typ av gröda de har arbetat med under en speciell period kan vi med hjälp av andra källor dra slutsatsen att de med stor sannolikhet har använt en specifik substans, säger han.

När forskarna har grävt djupare i materialet har de till exempel funnit att parkarbetare har ännu högre risker att drabbas av prostatacancer än de som jobbar inom jordbruket.

De som använder pesticider vid odling har en märkbart högre risk att drabbas av multipel myelom än andra invånare. Risken för att drabbas av samma sjukdom är särskilt hög hos potatisodlare.

Ett annat exempel är att hästuppfödare, solrosodlare och personer som odlar grönsaker på friland har en förhöjd risk att få kolorektalcancer. I vissa fall beror detta sannolikt inte på växtskyddsmedel, säger Pierre Lebailly, utan på andra produkter som kan vara skadliga. Det gäller även substanser som används inom veterinärmedicinen.

- Hästuppfödare behandlar ofta djuren med medel mot parasiter. Till exempel organofosfater, som har förbjudits vid odling, men inte på djur. Ett annat exempel på substanser som kan vara farliga är en blandning av tjära och andra kolväteämnen som används för att behandla strålröta på hovar, säger forskaren.

Trots att AgriCan-studien har pågått i 18 år finns det fortfarande mycket att utreda.Till exempel hur vissa av de substanser som används i dag, som i regel är mindre giftiga än tidigare generationers, agerar i kroppen på lång sikt. Det finns också patologier vars ursprung fortfarande är osäkert.

Det behövs också mer långtgående studier kring andra former av exponering, säger Pierre Lebailly.

- Länge har tillverkarna sagt att frön betade med pesticider inte innebär någon exponering. Men vi kommer snart att publicera resultat som visar att jordbrukare är utsatta när de hanterar utsäde.

De franska forskarna ska också inom kort lägga fram en studie om förekomsten av livmoderhalscancer bland jordbrukare.

Pierre Lebailly tror själv inte på att det helt går att slopa kemikalier inom jordbruket, men anser att AgriCan har visat att det är nödvändigt att kraftigt minska användningen.

Han säger alltså också att det behövs betydligt mer forskning på området, och att fler länder startar liknande studier. Men för det krävs både mer pengar och politisk vilja.

- Problemet när man gör epidemiologiska studier är att de nästan alltid stör ekonomiska intressen. De flesta av våra sjukdomar beror ju på mänskliga aktiviteter.