EU:s arbetstidsdirektiv
Nu ska scheman vara lagda utifrån dygnsvilan

ARBETSTIDER. Från och med 1 oktober börjar de skärpta reglerna om elva timmars dygnsvila gälla, det för att leva upp till EU:s minimikrav. Arbetsgivarna verkar ha lyckats införa reglerna i scheman, visar Arbetarskydds rundringning.
Huvudregeln framöver är att anställda i kommuner och regioner ska ha rätt till minst 11 timmars vila under varje 24-timmarsperiod. Det är inte fråga om nya regler, eftersom EU:s arbetstidsdirektiv har krävt det i nästan 20 år. Men tillämpningen har fram tills nu haltat inom hälso- och sjukvård, omsorg och räddningstjänst.
- Vi har fått nedslag på regelverket i sig. Sedan är ett ytterligare problem att undantagen snarare har tillämpats som huvudregel, säger Jeanette Hedberg som är förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner.
Efter EU-kritik avtalade parterna i november 2022 om att skärpa till och förtydliga kollektivavtalet AB, Allmänna bestämmelser, för att leva upp till EU-kraven på vila.
Arbetsgivarna har haft ungefär 10 månader på sig att införa schemaläggning enligt de skärpta reglerna.
- Den bild vi har är att arbetsgivarna jobbar på för att ställa om, att det är tufft, men att man klarar av det säger Jeanette Hedberg på SKR.
Också Vårdförbundet delar den här uppfattningen.
- De flesta arbetsgivare verkar ha klarat av att baka in 11 timmars dygnsvila i schemat, säger förhandlingschef Annelie Söderberg på Vårdförbundet.
Arbetsgivaren kan MBL-förhandla om undantag för planerad avvikelse, då dygnsvilan kan kortas ner till 9 timmar i verksamheter med ansvar för liv, hälsa och säkerhet - förutsatt att bemanningen inte går att lösa på annat sätt. Det samma gäller vid oförutsedda händelser som en olycka eller oförutsedd frånvaro. Men då ska den vilotid som fallit bort kompenseras vid därpå följande vila.
Men få arbetsgivare bland Vårdförbundets medlemmar har använt sig av möjligheten till undantag, som ska MBL-förhandlas.
- Hittills har vi fått ansökan från 20 verksamheter som behöver undantag för att bemanna. Det är en liten andel av verksamheterna. Vi hade förväntat oss fler, säger Annelie Söderberg på Vårdförbundet, vars medlemmar finns bland Sveriges 290 kommuner och 21 regioner.
På Kommunal har de lokala organisationerna kännedom om i vilken utsträckning arbetsgivare begärt MBL- förhandling om undantag. Ombudsman Lena Byström har inte uppgifter om det.
- Arbetsgivarna har haft flera månader på sig att implementera justeringen i kollektivavtalet, och jag utgår från att de har gjort det, säger hon.
De skärpta reglerna har också gjort användningen av dygnspass mer restriktiv. De har varit vanliga inom räddningstjänst, bland personliga assistenter och LSS-personal.
Behov av 24-timmarspass i vissa branscher
Den sammanlagda arbetstiden vid ett kombinerat arbetspass och jourpass får enligt de skärpta reglerna vara högst 20 timmar. Det ledde till att många brandmän protesterade och hotade att säga upp sig, eftersom många jobbade dygnspass under helger. I maj 2023 nådde parterna en tilläggsöverenskommelse som börjar gälla i februari 2024. Den gör det möjligt att söka om dispens för en arbetstid upp till 24 timmar.
- I vissa verksamheter finns det behov av 24-timmars pass och dispensen är ett sätt att möta det behovet, konstaterar Lena Byström på Kommunal.
Dispensen gäller högst ett år i taget och ska vara restriktiv. En arbetstidsnämnd som består av representanter från berörda parter samt en oberoende ordförande beviljar den.
För personliga assistenter kan arbete förläggas upp till 24 timmar efter lokal MBL-förhandling.
Påverkar människors privatliv
Den nya schemaomläggningen innebär stora ändringar för både arbetsgivare och anställda, och väcker blandade känslor.
- Vi har inte mötts av invändningar. Det finns en förståelse bland våra medlemmar för att kommuner och regioner behöver följa gällande skyddsregler, men det är en tuff omställning, konstaterar Jeanette Hedberg på SKR.
Hon konstaterar också att arbetstidsförläggningen är en av de viktigaste faktorerna för en långsiktig och hållbar arbetsmiljö.
- Vi hör blandade tongångar, säger Lena Byström på Kommunal.
De mindre nöjda tongångarna hänger ofta ihop med anställda som drabbats av lokala schemaomläggningar som de inte har kunnat påverka. Hon anser att det är bra att också Kommunals medlemmar nu har fått rätt till samma vila som andra på arbetsmarknaden har.
Också Vårdförbundets Annelie Söderberg är nöjd över att ändringarna i kollektivavtalet gjordes, eftersom förbundet har drivit på 11 timmars dygnsvila i flera års tid.
- Vi har full förståelse att det blir stora omställningar som påverkar våra medlemmars privatliv. Vi hoppas på att anställda, förtroendevalda och chefer för en dialog om schemana, och att arbetsgivarna är lyhörda och öppna för att göra om dem om det behövs, säger Annelie Söderberg.
EU-kommissionen har informerats om de ändringar i kollektivavtalet som gjorts, men inget besked har kommit än om hur kommissionen ser på åtgärderna.
- Vi tror att vi har förhandlat fram en lösning som kommissionen kan godta, säger förhandlingschef Jeanette Hedberg på SKR.