Måste inte företag följa arbetsmiljöenkäten?

Sven Grahn, förhandlare samt arbetsrätts- och arbetsmiljöjurist, Transportföretagen:

Arbetsmiljöenkäter är viktiga, men lika viktigt är att instrumenten som används är tillförlitliga, att de mäter rätt saker, men även att resultatet omhändertas och processas i organisationen. Ett första steg för arbetstagarna är att begära att få återkoppling på resultatet och att be om att få vara med i arbetet med att ta fram åtgärder/aktiviteter och att medverka i besluten om vilka åtgärder som ska prioriteras. Arbetsgivaren har ett ansvar att arbeta med hälsa, ge information och motivera de anställda, men individerna har även ett eget ansvar för hälsa. Arbetstagarna upplever en låg känsla av meningsfullhet när det saknas engagemang och återkoppling kring åtgärder/aktiviteter och när de inte kan påverka. Om ingenting händer kan arbetstagarna beroende på vad som framförts i enkäten i första hand vända sig till chef och skulle de inte få gehör kan de sedan vända sig till lokalt eller regionalt skyddsombud för att få dem att ställa krav på åtgärd utifrån kapitel 6 i Arbetsmiljölagen.

Said Andersson, tidigare regionalt arbetsmiljöombud och ombudsman på Unionen, arbetat med nätverk och utbildningar inom arbetsmiljö:  

Tyvärr förekommer det ibland att medarbetare inte blir delaktiga i att ta fram handlingsplaner med åtgärder för de risker som upptäcks i samband med en riskbedömning (som till exempel en arbetsmiljöenkät). De åtgärder som enbart tas fram av ledningen i ett företag blir i regel inte så verksamma. Det bästa är att de arbetstagare som verkligen drabbas av problemen blir involverade i lösningarna.

Vad ska då arbetstagare göra om de inte känner sig involverade i arbetsmiljöarbetet? Det första som behövs är att arbetstagarna väljer ett skyddsombud som kan företräda arbetstagarna: Tag kontakt med ert fackförbund så får ni hjälp. Efter att skyddsombudet fått utbildning så kan ombudet vara med och påverka hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska fungera och hur riskbedömningar ska genomföras, det ska finnas en dokumenterad rutin för detta. Skyddsombudet ska vara delaktig i kartläggning av risker och framtagning av en dokumenterad handlingsplan. Handlingsplanen ska innehålla risker, åtgärder, vem/vilka som ska se till att åtgärderna blir genomförda och när åtgärderna ska vara klara. Framtagning av förslag till åtgärder i handlingsplanen ska naturligtvis ske i samverkan mellan arbetsgivare, skyddsombud och arbetstagare. Handlingsplanen bör också presenteras för arbetstagarna.

Om allt detta står att läsa i Arbetsmiljölagen, kapitel 3, paragraf 1a, paragraf 2a samt hela kapitel 6. Och Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1. 

Men om arbetstagarna inte kan få fram något skyddsombud, vad gör man då? Jo då får arbetstagarna prata med företagsledningen och begära att de får vars delaktiga i riskbedömningen med hänvisning till lagstiftningen ovan. 

Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt:

En arbetsmiljöenkät kostar mycket pengar. Syftet är att arbetsgivaren ska få veta vad som behöver förbättras. Det är därför viktigt att det endast köps in enkäter där man kan lägga till frågor, så att frågorna i enkäten ringar in de brister som behöver förbättras. Här bör arbetsgivaren eller HR ta hjälp av skyddsombuden. Oftast redovisas svaren på en sådan enkät på ett arbetsplatsmöte och då kan arbetstagarna och skyddsombuden föreslå att de risker som kommit fram skrivs in i den handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare ska ha. Vägrar arbetsgivaren att visa resultatet av en sådan undersökning, har skyddsombuden rätt att få information om resultatet enligt kapitel 6 paragraf 6 i arbetsmiljölagen. Får skyddsombudet ingen information kan arbetsgivaren drabbas av skadestånd. Åtgärdar arbetsgivaren inte de risker som kommit fram kan skyddsombuden kräva förbättringar med stöd av kapitel 6 paragraf 6a i arbetsmiljölagen. Struntar arbetsgivaren i att förbättra arbetsmiljön kan skyddsombuden vända sig till Arbetsmiljöverket och begära stöd. För att få stöd av Arbetsmiljöverket måste det finnas rättslig grund, det vill säga en lag eller en föreskrift (AFS) som ger stöd till skyddsombudets krav.