Kunskap krävs för att undvika självmord

Särskilda instruktörer har utbildat 50 000 personer på arbetsplatser runtom i Sverige i självmordsprevention. Det är många, men det behöver bli många, många fler säger Britta Alin Åkerman, psykolog vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention på Karolinska institutet, NASP, som har tagit fram utbildningarna inom kursen Första hjälpen till psykisk hälsa.

- Tyvärr är medvetenheten inte tillräckligt hög. A och O i sammanhanget är att personalavdelningar och annan personal får genomgå någon form av utbildning så att de lär sig förstå hur man möter en person i en kritisk situation vid psykisk ohälsa, för att förhindra självmord som är den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa, säger hon.

NASP har utbildat instruktörer som i sin tur bedriver kurser runtom i landet, anpassade för olika typer av verksamheter. Människor kan hamna i kris i alla branscher, men vissa yrkesgrupper är mer utsatta än andra. Britta Alin Åkerman nämner blåljuspersonal och alla sorters vårdpersonal. Dels utsätts de i hög grad för traumatiska händelser, som om de inte bearbetas kan leda till stress och ångest. Dels riskerar de att komma i kläm mellan förväntningarna på deras insats från arbetsgivare eller behövande patienter, och deras faktiska kompetens, tid eller resurser för att genomföra insatsen.

Faktum är att själva arbetet med att försöka rädda en suicidal person, en uppgift som ofta hamnar hos blåljus- och vårdpersonal, riskerar att öka suicidrisken hos räddningspersonalen.

- Vad man har kommit fram till är att väldigt många i sjukvårdspersonalen och den ganska stora blåljuspersonalen är hårt drabbad, läkare och annan personal som har direkt kontakt med självmordsnära och svårt psykiskt sjuka personer.

- Om man gång efter annan är med om att misslyckas med att rädda en sådan person och inte får stöd och hjälp efteråt och möjlighet att bearbeta svåra händelser kan självmordsrisken öka, säger Britta Alin Åkerman, men betonar att helt avgörande är den personliga sårbarheten hos den enskilda. Människor med traumatiska barndomsupplevelser av förlust, våld eller övergrepp är mer utsatta än andra. Liksom människor med psykisk ohälsa. Det handlar om ifall man har en egen inre styrka eller inte.

Men även användandet vapen och gifter, till exempel, ökar suicidrisken i vissa branscher, då själva tillgången ökar risken för att en människa i kris reagerar på en destruktiv impuls.

Enligt ett stödmaterial från Karolinska institutet till arbetsplatser, ”Att förebygga självmord” är läkare, kemipersonal och apotekare yrken med förhöjd suicidrisk på grund av tillgången till kemikalier och läkemedel, medan poliser och militärer har tillgång till vapen.

En tredje yrkesgrupp har en högre frekvens av depression; jurister, lärare, kuratorer, sekreterare och lantbrukare och depression är en känd och allvarlig riskfaktor för självmord. Lantbrukare intar en särställning på grund av att de relativt ofta hamnar i depressioner, bland annat på grund av ekonomisk press i kombination med social isolering, samtidigt som de har tillgång till stora mängder bekämpningsmedel.

NASP har utbildningar som riktar sig direkt till blåljuspersonal och till flera andra branscher, men en viktig nyckel till att få ned självmordstalen är att alla företag blir bättre på att stötta anställda som av olika skäl är deprimerade eller lider av stressrelaterade eller ångestrelaterade problem. Även om vissa branscher är mer utsatta så finns det inga branscher som är förskonade. Två viktiga faktorer är om man hamnar i utanförskap på jobbet eller blir uppsagd, enligt Britt Alin Åkerman.

- Vi bedriver många olika utbildningar för att sprida kunskap om ett riktigt bemötande av den som mår psykiskt dåligt, just för att förhindra att människor hamnar i den situationen, och kunna bistå den som är i en kritisk situation. Yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa är ju att människor tar sina liv. Det är sällan bara en faktor som ligger bakom, men arbetsplatsen är viktig.

Fallet med France Télécom i Frankrike, som nyligen dömdes i en uppmärksammad rättegång efter att 35 anställda tog sina liv under mitten av 00-talet då företaget systematiskt mobbat ut personer som ledningen ville bli av med, illustrerar väl hennes påstående.

En av NASP:s större utbildningarna kommer ursprungligen från Australien, Mental Health First Aid. Den är avsedd för alla i en organisation, från ledning och personalavdelning till vanliga medarbetare. Britta Alin Åkerman betonar att för att systemet ska fungera krävs att alla anställda ser varandra och stöttar eller slår larm när en medarbetare är i nöd.

- Bemötandet är så otroligt viktigt. Att man agerar precis just när man ser att någon mår väldigt dåligt. Att man vågar fråga personen om det är allvarligt eller inte. Det är absolut det allra viktigaste och det tycker jag att de flesta är väldigt dåliga på. De flesta kan ställa frågan om hur någon mår, men sen har de inte tid att stanna kvar. Om en person vågar säga att den mår dåligt då kan jag inte säga att jag inte har tid att prata just nu. Då ska man naturligtvis stanna kvar. Man lämnar inte personen i det skedet.

Ett företag har ingen skyldighet att hjälpa en person i kris, men det finns en skyldighet att se till att företagets anställda får hjälp om de inte mår bra, att de till exempel kommer till företagshälsovården. Om denna inte klarar av ett svårt ärende har den i sin tur skyldighet att remittera till psykiatrin.