Kräftan. Tumör. Metastaser. Cancer.

Orden väcker skräck i oss alla. Och det är väl så att lever vi tillräckligt länge så drabbas vi alla av den otäcka sjukdomen som mänskligheten ännu inte rått bot på. 

Levnadsråden från kunniga forskare och läkare: Rök inte – så undviker du massor med cancersorter, lung så klart, men även till exempel bröstcancer. 

Ligg lågt med alkoholen – så slipper du mag-, strup- och bukspottstumörer bland annat. 

Stå och jobba – om du sitter för mycket kan du få tarmcancer. Det sista är det enda allmänna rådet om arbete som brukar förekomma i dags- och populärpress. Ingen påpekar: Jobba inte som målare, svetsare, glasmästare, brandman. Arbeta inte i aluminiumindustrin. Akta dig för stentäkter. Kör inte lok – det strålar från ledningarna. Du kan få hjärntumörer. 

Men epidemiologiska studier visar att cirka 600 svenskar dör varje år av yrkesrelaterad cancer. Nu är ju cancer ett långsamt verkande gift. Så många av dem som går åt i dag har utsatts för gifter för 20-30 år sedan.

 Och lösningsmedel, asbest och andra livsfarliga ämnen är bortrensade från vår vardag. Men hur mycket av det frätande cancergiftet finns kvar? 

Vi har gjort en specialsatsning om cancer i jobbet:

Forskarna Johan Högberg och Gunnar Johanson, professorer i toxikologi på Karolinska institutet i Solna, anser att Sverige bör införa tuffare gränsvärden för cancerframkallande ämnen. De pekar särskilt på kvartsdamm, krom och lösningsmedel. 

Och apropå yrkesframkallad cancer. Läs om Peter Christensen som kämpade i tio år för att få sin obotliga cancer klassad som arbetsskada. 

Dessutom: Missa inte intervjun med författaren Elinor Torp, olyckan som tog en 14-årings liv,  eller Niklas Selbergs debattartikel om att arbetsmiljöinspektörer inte kan ägna sig åt angiveri