"Grundkravet för livränta är för tufft"

Antalet anmälda arbetsskador ökar hos både Arbetsmiljöverket och Afa Försäkring, men antalet beviljade livräntor har minskat med nära 90 procent sedan 2005. Dan Holke ser två huvudskäl:

– Grundkravet för livränta är för tufft. Det är svårt för en läkare att spå hur en sjukdom ska utvecklas ett år framåt. Vårt förslag med en karenstid på 180 och sedan en prognos på 180 dagar förenklar för läkarna och stämmer dessutom med Försäkringskassans prövning om att återkomma i arbete efter 180 dagar. I dag ansöker många för tidigt och får avslag och sedan är det kört.

Det andra skälet till att arbetsskadeförsäkringen blivit mindre relevant är att antalet beviljade sjukersättningar minskat kraftigt:

– Samspelet mellan sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen har försvagats, säger Dan Holke. Förr prövade Försäkringskassan arbetsskada automatiskt i samband med sjukersättning, men i dag är det nästan ingen som får det. Därför föreslår vi att Försäkringskassan ska pröva rätten till livränta senast den 550:de dagen efter en sjukskrivning.

Han konstaterar att kunskapen om arbetsskadeförsäkringen är mycket låg och att det bland annat leder till olika prövningar efter en skada:

– Arbetsförmågan bör prövas mot den vanliga arbetsmarknaden, inte mot till exempel arbete i Samhall som man ju måste erbjudas.

Ett annat förslag är att utländsk arbetskraft också ska omfattas, även de som utför ”svartarbete”:

– Ja, där finns nog ett stort mörkertal. Men alla som arbetar i Sverige ska vara skyddade enligt ILO:s konventioner. Det gjorde en ändring för några år sedan, men så klantigt att den inte fungerade. Det vill vi nu rätta till, men jag tror inte att det får så stor omfattning.

Mer omfattande är då förslaget till tydligare prövning av arbetsskada i fyra steg, inte minst när det handlar om psykiska diagnoser:

– Vi granskade 330 beslut om psykiska skador från året 2020 och fann att reglerna tillämpas väldigt olika. Utfallet var helt beroende av vem som prövar och det var svårt att läsa ut vad som låg bakom besluten. Vi vill tvinga fram en tydligare redovisning. Men visst, det är ingen enkel fråga.

Direktiven var tydliga med att arbetsskadeförsäkringen ska fungera könsneutralt, påpekar Dan Holke:

– Det har det pratats om länge och det har blivit lite bättre, men inte särskilt bra. Kvinnor är oftare än män sjukskrivna med mer oklara diagnoser och betydligt fler kvinnor är sjukskrivna med psykiska diagnoser. Vi hoppas att vårt förslag ska leda till förbättringar.

De som beviljas livränta ska också få ersättning som bättre stämmer med den förlorade inkomsten.

– Den årliga uppräkningen ska följa inkomstindex och taket för livränta bör höjas. I dag är det lägre än för sjukpeng och det är inte rimligt.

Kopplingen till prisindex tas bort, vilket ger sämre utfall med dagens höga inflation, men Dan Holke försvarar förändringen:

– Det är ju inkomsten som ska försäkras. I normalfallet är det bättre att koppla till inkomst än till pris, även om det inte ser så ut just i år. Och höjningen av taket gäller bara tillkommande livräntor, inte redan beviljade.

Kostnaderna för förslagen ryms inom avgiften för arbetsskadeförsäkring, framhåller Dan Holke:

– Gott och väl. Arbetsskadeförsäkringen har gått med överskott på i genomsnitt 1,8 miljarder kronor varje år sedan 2006 och enligt Ekonomistyrningsverket ökar överskottet till 2,6 miljarder åren fram till 2026. Våra förslag kostar 250 miljoner nästa år och ökar till 550 miljoner 2026. Pengarna kommer att räcka länge.

Förslag om mer rättsäker arbetsskadeförsäkring

ARBETSSKADEFÖRSÄKRING. Sänkta grundkrav för livränta och prövning av arbetsskada inom 550 dagars sjukskrivning. Höjt tak för livränta som kopplas till inkomstindex och tydligare arbetsskadeprövning. Det är några förslag i en utredning som nu lämnats till regeringen.