Forskning lyfter riskerna med lyft

FORSKNING. Att lyfta och flytta på brukare och patienter är den vanligaste orsaken till belastningsolyckor i vården. Nu finns guiden som ska göra arbetet säkrare.

– Skadestatistiken talar sitt tydliga språk. Behovet av utveckling är stort inom säkra personförflyttningar, säger Charlotte Wåhlin, forskare vid Arbets- och miljömedicin i region Östergötland.

Det handlar om att lyfta och flytta på gamla, sjuka och skadade. Personen behöver hjälp att komma från sängen till en rullstol och från rullstolen in i en bil, eller gå på toaletten, komma högre upp i sängen, vända sig om, träna på att förflytta sig själv. I hemtjänsten kan katten eller hunden och rullatorn vara i vägen. För ambulanspersonal kan utmaningen vara en person som ligger okontaktbar på marken med okända skador.

Charlotte Wåhlin är projektledare för den nya guide som finns hos Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak). Den bygger på att risker med personförflyttningar ska hanteras i det vanliga och systematiska arbetsmiljöarbetet.

Guiden vänder sig till arbetsplatser inom hälso- och sjukvård, ambulansvård, tandvård och omsorg. Både på vårdinrättningar och inom hemsjukvård, hemtjänst och personlig assistans. Chefer, HR-ansvariga, skyddsombud och vårdanställda kan ladda ner den och börja använda.

– Kunskapen behövs på det organisatoriska planet. Företagsledningen måste veta hur arbetet organiseras, vilken utrustning det finns och ta ansvar för att skapa en god säkerhetskultur, säger hon.

Charlotte Wåhlin rekommenderar att guiden används dels som ett uppslagsverk, dels som en praktisk handledning. Den inleds med bakgrund och mynnar ut i fem skarpa steg för att få in personförflyttningarna i arbetsmiljötänkandet.

De fem stegen? Guiden är på drygt 80 sidor, Charlotte Wåhlin hjälper till med en extremt förkortad version:

1. Förankra arbetet. Skapa en arbetsgrupp. Se över vilka dokument som finns, till exempel en arbetsmiljöpolicy.

2. Undersök och analysera – verksamhet, personal, brukare/patienter. Kartlägg riskerna vid personförflyttningar.

3. Identifiera och bedöm riskerna i varje situation. Analysera hur allvarliga de är. Dokumentera bemanning, lokaler, samverkan, vårdtagarnas egenskaper och rörlighet, arbetsutrustning och vilken kompetens som finns hos arbetsledningen och bland dem som gör jobbet.

4. Prioritera riskerna. Planera och genomför de åtgärder som behövs.

5. Följ upp om målen har uppfyllts. Utvärdera och gå vidare.

– Det ska vara enkelt, säger Charlotte Wåhlin. Vi har metoder, analysverktyg, konkreta tips och checklistor i guiden. Plocka guldkornen ur den!

I februari fortsätter hon och hennes team sin forskning ute på 40-talet vårdarbetsplatser i Sverige. Ett par olika metodiker testas då i verkligheten. Båda med målet säkra personförflyttningar.

Arbetsmiljöverket ska se till att arbetsgivare följer lagar och regler kring arbetsmiljön. Även där har säkra personförflyttningar stått i fokus under hösten.

– Vi kan inte kräva att en viss metod används, men däremot att riskbedömning och arbetsmiljöarbete håller en viss nivå, säger Elin Vidlund, sakkunnig inom ergonomi på Arbetsmiljöverkets regelavdelning.

– Och vi kan kräva att arbetstagarna får kunskap för att arbetet ska vara säkert. Det måste också finnas tillräckligt med tid och personal på en arbetsplats.

En riktad inspektionskampanj visar dock att den kunskapen ofta saknas. Under hösten har Arbetsmiljöverkets inspektörer specialgranskat hur personförflyttningar hanteras på 1 300 arbetsplatser. En tredjedel fick olika krav på hur de ska åtgärda de brister som avslöjades.

– Det vanligaste är att det saknas riskbedömningar och att risker inte åtgärdas. Många av arbetsgivarna behöver också bygga upp rutiner. Till exempel ska vårdpersonalen veta vad de ska göra om någon ramlar och blir liggande på golvet, berättar Annika Schmidt, projektledare för myndighetens inspektionskampanj.

– Arbetsgivaren har alltid ansvaret för att se riskerna och veta hur de ska upptäckas och åtgärdas. Men om detta inte fungerar måste en arbetstagare beskriva problemen för sin chef. Och om inget händer då ska skyddsombudet agera om det finns en risk att någon gör illa sig, fortsätter hon.

De granskade arbetsplatserna måste uppfylla kraven senast i februari. Ett tips till dem kan förstås vara att använda forskningsguiden på Mynaks hemsida.

En som sett fram emot guiden är Camilla Gustavsson, enhetschef vid thoraxkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping:

– Här lyfter vi människor hela tiden, och det är lätt att glömma säkerheten … Men det gäller att tänka på den i stunden när en person ska flyttas, att använda redskap och be om hjälp. Samtidigt är det jätteviktigt att vara förutseende och tänka på vilka situationer som kan komma.

Tillbaka till forskningen: Över 80 sidor om säkra personförflyttningar? Och sedan kommer riskerna med stress, fall, smittor, våld, trafik …

– Ja, riskerna med personförflyttningar måste klicka in i resten av arbetsmiljöarbetet. Det är viktigt att se hela arbetsmiljön, men just personförflyttningarna har halkat efter. Både den fysiska och den mentala arbetsbelastningen behöver värderas, säger Charlotte Wåhlin.