Därför tar utredningarna
tid för polisen

Ingen ska dö av jobbet. Ändå sker det varje vecka. Arbetsgivaren är då skyldig att utreda vad som hänt. Samtidigt ska polis och åklagare utreda ansvarsfrågan. Arbetsmiljöverket ska utreda orsaker och förhindra att fler drabbas.

Men utredningarna tar tid. Under tiden får den eller de skyddsansvariga sväva i ovisshet om de kommer att åtalas och straffas. Att kanske utpekas som ansvarig för en medmänniskas död är inget att ta lätt på.

– Men värst är det för de anhöriga som behöver ett avslut som hjälper dem i sorgearbetet, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson som personligen haft kontakt med förolyckade medlemmars anhöriga.

– Generellt tar det långt tid från olycka till domstol, om det alls kommer dit. Det är olyckligt även med tanke på att vittnesuppgifter blir mindre säkra med tiden. Och det är såklart viktigt att snabbt hitta olycksorsaker så att inte fler riskerar att drabbas.

Utan att göra anspråk på expertkunskap om utredningsprocessen undrar Marie Nilsson om den inte kunde snabbas på:

– Man borde kolla om polisen och Arbetsmiljöverket kunde jobba mer i parallella spår för att få upp tempot. Men det kanske är så att andra mål får förtur, vi har ju en tendens att fokusera på en fråga i taget. Det sägs ju också att domstolarna har för lite resurser.

Arbetsmiljöverket gör så gott de kan, förklarar Anna Ladeborn Nilsson som är chef för enheten för inspektionsjuridik:

– Arbetsmiljöverket har som målsättning att en olycksfallsutredning som gäller arbetsplatsolyckor som har medfört dödsfall eller allvarligare kroppsskada ska vara klar inom nio månader och att anmälan om misstänkt brott ska vara gjord inom tolv månader från det att olyckan inträffade.

Varje år gör Arbetsmiljöverket 200 – 250 åtalsanmälningar om misstänkt arbetsmiljöbrott, alltså ungefär en varje arbetsdag.

– Vi anmäler endast de objektiva förutsättningarna som föranleder misstanke om brott, alltså arbetsmiljöbrister och orsakssamband, säger Anna Ladeborn Nilsson. Vi utreder inte skuldfrågan.

Att utreda vad, hur och varför olyckan hände är komplicerat och kräver att en mängd uppgifter hämtas in, säger hon:

– Vi behöver tala med berörda och ta in information om anställnings- eller inhyrningsförhållande. Om det finns flera skyddsansvariga behöver deras roll och eventuella underlåtenhet att följa arbetsmiljölagstiftningen utredas. Vi tar in relevant dokumentation som instruktioner och rutiner och tar del av fakta om tekniska anordningar som använts vid händelsen.

För fem år sedan utformade Arbetsmiljöverket och Åklagarmyndigheten gemensamma riktlinjer för att påskynda utredningsförloppet. Ett beslut om eventuellt åtal ska vara klart inom 18 månader.

Så blir det oftast också, framhåller chefsåklagare Kristina Falk Strand vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål (Rema):

– I grunden är det en fråga om utredningsresurser. Vid en dödsolycka eller allvarlig händelse går vi alltid in direkt som förundersökningsledare. Vi försöker inledningsvis få in flera resurser från polisen för att samla så mycket initiala uppgifter som möjligt och säkra dokument, men det är tyvärr inte alltid möjligt.

Dina åklagare brukar säga ”en skjutning utreds på sex månader, våra tar två år”?

– Ja, fast Arbetsmiljöverkets statistik visar att dödsolyckor utreds på i genomsnitt ett år. Men visst, skjutningar har helt andra resurser. Det görs alltid prioriteringar.

Kristina Falk Strand påpekar att arbetsmiljöbrott ofta är svårutredda:

– Det kan vara svårt att fastställa var ansvaret ligger i komplicerade organisationer, till exempel i byggbranschen med flera entreprenörsled och ibland överlappande ansvar.

– Det ska göras komplicerade tekniska utredningar eller mätningar och vi ska ha in rättsmedicinska undersökningar. Dessutom är det ibland också svårt att hitta objektiva experter på branschpraxis som kan fastställa vad som är acceptabelt.

Brukar ni inte vänta på Arbetsmiljöverkets utredningar?

– Jo, vi brukar invänta deras bedömningar, men vi jobbar parallellt under tiden.

Hur mycket samarbetar ni?

– Vi har inget kontinuerligt utbyte för vi är två självständiga myndigheter som var och en gör sina egna utredningar. Vi kan dela viss information, men förundersökningssekretessen gäller ju även gentemot dem.

Vad kan ni göra för att snabba på utredningarna?

– Vi kan försöka att inte belasta varandra. Och om en åklagare inte kan styrka brott behöver Arbetsmiljöverket kanske inte göra en lika omfattande utredning om de inte har andra skäl att göra det. Och vi försöker prioritera de svåra olyckorna.

Och sedan kan det ta tid innan målen kommer upp i rätten?

– Ja, arbetsmiljöbrott kan bli liggande. Domstolarna måste ju ta mål med häktade först. Sedan kan det också hända att advokater har svårt att hitta tid i sin kalender.

Sven Grahn, arbetsmiljöjurist på Transportföretagen som tidigare jobbat på Arbetsmiljöverket, tycker att båda myndigheterna i stort sett gör ett bra jobb:

– Men samordningen kunde nog bli bättre och de kunde dela mer information. Att jobba lite mer som A-krim gör sedan några år.

A-krim är projektet där Arbetsmiljöverket samordnar sitt och åtta andra myndigheters arbete mot arbetslivskriminalitet.

– De senaste åren har polisen tillsatt lite mer resurser som är inriktade på arbetsmiljöbrott så det går åt rätt håll. Men det är min erfarenhet att åklagarna ofta avvaktar Arbetsmiljöverkets utredning eller åtalsanmälan.

Sven Grahn håller med om att arbetsmiljöbrott är komplicerade:

– Det är alltid svårt att utreda vållande eller straffbar oaktsamhet. Lagstiftningen är svåröverskådlig med Brottsbalken, Arbetsmiljölagen och föreskrifterna. Åklagarna har hela bevisbördan och måste visa på vad som borde ha gjorts eller vem som känt till vad. Det är svårt att få hela beviskedjan att hålla.