32 timmar stoppar personalkarusell

Diskussionen om förkortad arbetstid blossar upp då och då och har gjort det under flera decennier men det är få arbetsplatser som infört sådan i praktiken. Men på Mölndals sjukhus har en avdelning arbetat med förkortad arbetstid sedan tio år tillbaka.

– ­­Räknat i kronor så kostar det mer för arbetsgivaren eftersom vi behöver vara fler anställda. Däremot ökar intäkterna på grund av ökad effektivitet och sjukskrivningarna minskar, säger Henrik Andersson som är vårdchef för avdelningen.

Wenke Forsblom har arbetat på avdelningen för ortopedi på Mölndals sjukhus sedan 2007 och minns hur diskussionerna gick 2014 när man först planerade att införa arbetstidsförkortning. Personalomsättningen var hög.

– Många sa upp sig och alla kände att det behövde göras något så personalen skulle orka mer, sedan var det någon som kom med det här förslaget, och som jag minns det gick det ganska snabbt efter det.

Personalen har fortsatt samma lön, men arbetar antingen det tidiga skiftet, vilket innebär att de slutar klockan 13, eller så börjar de klockan 12:30, eller det senare skiftet vilket innebär att de arbetar från 15:30.

– Då har man hela dagen att ta hand om saker hemma. Personalen upplever ett förbättrat privatliv. Sedan minns jag att det var några som pendlade som var lite skeptiska i början till att behöva åka in för att arbeta kortare pass. Vi arbetar sex timmar i sträck och har förhandlat bort lunchrasten men vi hinner ta en kortare paus och äta något under tiden. Jag upplever också att det skapar en mer effektiv arbetsplats eftersom man tenderar att bli ganska trött efter lunch, säger Wenke Forsblom.

Drygt 130 anställda som berörs och Henrik Andersson säger att det kostar mer pengar för arbetsgivaren men att det är svårt att räkna på den exakta kostnaden.

– På grund av det här upplägget är vi fullt bemannade mellan klockan 7 och 18:30 vilket är två timmar mer per dag än tidigare då jourtiden startade 16:30. Vi har sju salar så det leder till att vi har 14 timmars mer operationstid per dag. Så en del av den ökade kostnaden täcks in av att vi kan operera fler patienter.

Det finns också flera andra fördelar med att arbeta med förkortad arbetstid som inte går att räkna i ekonomiska vinster.

– Personalen har också en större möjlighet till återhämtning och det är en ökad samhällsnytta i att fler blir opererade vilket är en potentiell vinst för organisationen som inte går att mäta helt och hållet. Skulle man införa det brett skulle det antagligen leda till en ansträngd situation inom vården eftersom vi redan har underbemanning och svårt att hitta personal. Samtidigt skulle det på sikt kunna leda till att det blir mer attraktivt att arbeta inom vårdyrkena och att fler skulle välja att utbilda sig inom vården.

Sjukfrånvaron har också sjunkit men det är lite svårt att ge siffror som är rättvisande eftersom de senaste åren också har inneburit en pandemi.

– Under pandemin var alla hemma för minsta förkylning vilket man skulle så då ökade sjuktalen. Under de första åren då projektet infördes minskade sjuktalet påtagligt men under pandemin kunde man inte se den effekten och för 2023 har vi ännu inte kunnat utvärdera de siffrorna.

– Det man kan säga är ju att människor kommer att bli förkylda oavsett om man kvoterar arbetstiden eller inte men långtidssjukskrivningarna minskar.

En annan fördel är att det har blivit enklare för Mölndals sjukhus att rekrytera sedan projektet med kvoterad arbetstid först startades, vilket också var ett av målen med projektet, och spontanansökningarna ökar också.

– ­­­­­­­­­­­Vi tycker däremot också att det är viktigt att man har ett intresse för verksamheten och inte enbart söker sig hit för att man vill ha kvoterad arbetstid. Det är en rekryteringsfördel men samtidigt verkar vi i en bransch där vi har ett högre behov av medarbetare än vad som finns tillgängligt så det är fortfarande en utmaning att rekrytera. Det kan däremot vara svårare att rekrytera till de andra avdelningarna.

Henrik Andersson upplever också att det är lättare att behålla personal och att kompetensen därmed kan bevaras vilket också blir en ekonomisk fördel då man inte behöver utbilda ny personal i samma utsträckning.­

– Det har varit ett stopp på personalkarusellen och vi har fått behålla kompetens. Vi har haft en hög personalomsättning under 2021/2022 men många lämnade vårdyrkena under den perioden eftersom det blev väldigt tungt under pandemin men under åren mellan 2014 och 2019 minskade personalomsättningen med från 10 procent till 4 procent.

Salarna behöver nu inte heller stänga för lunchpaus och patientsäkerheten ökar med färre överlämningar.

– ­Tanken är inte att vi ska jobba fortare för att göra mer men att vi inte tar en lunchpaus så kan det skapa en högre effektivitet och att man hinner med mer under ett sextimmarspass. Man känner sig piggare när man kommer hem och om man börjar senare så har man lite dag om man ska se till det privata. Sedan tycker jag det blir bra flyt och flöden på golvet med den här modellen, säger Wenke Forsblom.

Henrik Andersson tror att modellen definitivt kan vara framtiden för vissa verksamheter även om det kanske inte passar alls på vissa arbetsplatser.

– Ur en arbetsmiljösynpunkt tror jag absolut att det kan vara framtiden men man får heller inte glömma bort diskussionen kring varför vi införde det här. Det var för att vi har en fysiskt tung arbetsmiljö och vissa arbetsplatser kanske inte alls har behov av den här tidsmodellen.

– Men det är ju ett avtal mellan arbetsgivaren och fackförbunden och det kan rivas upp – men jag ser ingen anledning att göra det.