Yrkesmusiker förstör hörseln – få anmäler

Att yrkeslivet som musiker sätter svåra spår på hörseln är inte ovanligt. Det kan handla om allt från lättare tinnitus till kraftiga hörselnedsättningar eller så stark ljudöverkänslighet att det är svårt att ha ett normalt socialt liv.

Musikförbundets undersökning har gjorts mellan 2010 och mars i år. De som svarar är runt 200 frilansande och anställda musiker som förbundet har mött i sitt arbete. 58 procent uppger att de har hörselproblem.

Yrkesgruppen musiker omfattar både tills­vidareanställda orkestermusiker och frilansare, främst inom rock, pop och jazz, som inte sällan har uppdrag på hundratals olika scener och lokaler.

– Båda grupperna har traditionellt sett haft en mycket dålig arbetsmiljö, men orkestrarna har jobbat mycket mer med det på sistone, säger Kim Kähäri.

Hon är audionom och universitetslektor, verksam vid Göteborgs universitet, och disputerade 2002 på en avhandling om hörselskador hos musiker. Enligt de närmare 300 undersökta personerna, fördelade på två musikgenrer, hade 19 procent av de klassiska musikerna hörselproblem och 43 procent av rock- och jazz­musikerna.

Både kunskapen om risken för hörselskador vid höga volymer och acceptansen för att skydda hörseln har ökat väsentligt. Men det finns ändå gamla attityder som hänger kvar.

– Oavsett om de är äldre eller yngre som klagar på ljudvolymen, så blir de ofta förlöjligade, säger Kim Kähäri.

Mindre krogar är ofta omedvetna om att de har ett arbetsmiljöansvar även för musiker som uppträder där vid ett enstaka tillfälle. Det här märker Musikerförbundets skyddsombud när de är ute och gör inspektioner.

– Vi begär in riskanalyser, och påtagligt ofta har arbetsgivarna glömt bort musikerna – om de har skrivit något alls, säger Mattias Qvarsell, arbetsmiljöansvarig på Musikerförbundet.

Det finns dessutom praktiska svårigheter att få ned ljudvolymen på små klubbar och krogar.

– I en liten lokal blir det så mycket ljudreflexer att det ofta inte räcker att sänka volymen, utan det behövs absorbenter. Men det är inte alltid så populärt, säger Kim Kähäri.

Trots att hörselskador är så vanligt bland musiker är det väldigt få som anmäler sina problem som en arbetsskada eller arbetssjukdom. Under 2011–2015 gjordes bara 14 anmälningar som hade koppling till buller och ljudnivåer i yrkesgruppen.

Det har flera förklaringar. Maria Blom, grundare till föreningen Ammot, Artister och musiker mot tinnitus, säger att det finns en utbredd uppfattning bland musiker att man har sig själv att skylla om man får hörselskador. En annan orsak, enligt Musikerförbundets Mattias Qvarsell, är att det som frilansande musiker är svårt, för att inte säga omöjligt, att veta vem eller vilka man ska peka ut som ansvariga arbetsgivare. Ofta uppstår en hörselskada efter många års exponering för starka ljud, och inte vid ett bestämt tillfälle:

– Det finns en beroendeställning till arbets­givaren. Man vill inte riskera sin försörjning och belasta dem med en anmälan.

Att musiker oftast inte har sidosysselsättningar borde däremot stärka möjligheten att få sina hörselproblem erkända som arbetsskada, säger Kim Kähäri. Svårigheten ligger i att kunna påvisa var du har arbetat, hur länge och under vilka volymer.

– Därför rekommenderar jag musiker att regelbundet bli hörseltestade, och att föra bok över vad de har spelat och vilka ljudnivåer som uppnåddes.