Kocken kvävdes av köttbit - fallet prövas i högsta instans

Den 27 april 2015 avled en kocklärling på en restaurang i Trollhättan. Lärlingen tog en köttbit som låg på ett fat när han tog en fika på förmiddagen. Han fick köttbiten i fel strupe och avled. När hans föräldrar ansökte hos Pensionsmyndigheten om ersättning från arbetsskadeförsäkringen för hjälp med begravningen fick de nej.

Pensionsmyndigheten grundade sitt beslut på Försäkringskassans bedömning att kocklärlingens död inte orsakats av en arbetsskada. Hotell- och restaurangfacket drev ärendet vidare – först till förvaltningsrätten och sedan till kammarrätten. Bägge instanserna gick på Försäkringskassans linje. Eva-Lotta Ramberg, förbundsjurist på Hotell- och restaurangfacket, påpekar att ingen av instanserna tog hänsyn till betydelsen av kollektivavtalet mellan Hotell- och restaurangfacket och Visita.

– Vi tycker inte att den praxis som finns är tillämpningsbar. Det är bra för branschen att få detta prövat. Om man jobbar i kök så måste man få veta när man har rätt till ersättning, säger Eva-Lotta Ramberg.

Kammarrätten konstaterade att köttet som lärlingen åt inte var tillagat för gästerna utan som mat till personalen. Det gjordes också kostavdrag för maten. Kammarrätten ansåg att måltiden inte var en del av kockens utbildning, den skedde för hans egen del och saknade koppling till hans arbetsuppgifter som lärling. Det fanns därför inget samband mellan olyckan och arbetet.

– Bara för att det råkade var en köttbit som inte var ämnad för gäster så ska han inte om­fattas. Det blir orimligt om vi skulle hamna där. Det är inte ovanligt när man jobbar i kök att man tar en bit mat på språng, tillägger Eva-Lotta Ramberg.

Hon är förvånad över domarna och anser att tidigare domar inte ger tydlig vägledning. Hon ger två exempel.

– En läkare skadade sin tand, på morgon­fikat under arbetstid där arbete diskuterades, när hon bet på en bit bröd tillhandahållet av arbetsgivaren. Hon fick nej. En säljare som åt körsbärspaj hos kunden och skadade tanden fick däremot skadan godkänd som arbetsskada.

I sitt överklagande av kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen lyfter Hotell- och restaurangfacket kollektivavtalets betydelse.

– Våra medlemmar har inte rast, de har måltidsuppehåll. Det betyder att man äter när det finns tid.

Eva-Lotta Ramberg tillägger att i kollektiv­avtalet räknas måltidsuppehåll som arbetstid.

Speciellt för branschen är också att arbetsgivaren tillhandahåller maten som kockarna, kallskänkorna och serveringspersonalen äter på arbetsplatsen och gör kostavdrag.

– Allt det här är en del av mitt anställningsförhållande Jag kan inte välja bort det, annat än i undantagsfall som exempelvis av religiösa skäl. Domstolarna kan inte bortse från dessa kringfakta, säger Eva-Lotta Ramberg.

Hon tillägger:

– Man har inte i tidigare domar hänvisat till att det finns regleringar i kollektivavtal som det gör i vår bransch.

I slutet av november beviljade HFD prövningstillstånd, något som sker för cirka 2 procent av de ungefär 8 000 ansökningar som kommer in till domstolen årligen. Eva-Lotta Ramberg är nöjd, men konstaterar samtidigt att hon inte vet varför HFD väljer att ta upp målet.

– Det här är ett steg framåt. Jag hoppas att Högsta förvaltningsdomstolen kommer att ta hänsyn till kollektivavtalet.

– Vad jag vet är det första gången som det här prövas. Hos oss är det så tydligt. Man kan inte välja bort det här upplägget. När man skriver på sitt anställningsavtal så ingår det som gäller för maten.

Hur ser du på era möjligheter att få rätt för er medlems räkning?

– I den bästa av världar ror vi hem det här och då har vi en ny praxis.

Vad händer annars?

– Det här berör hela vår bransch. Det finns förstås en risk att vi får se över skrivningarna i kollektivavtalet.