Forskare önskar mer öppenhet från Afa

Omkring 90 procent av de anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal, enligt Medlingsinstitutet. Om de skadar sig på jobbet har de, förutom den lagstadgade sjukpenningen och arbetsskadeersättningen från Försäkringskassan, även rätt till ersättning från den kollektivavtalade trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA – försäkringen. Det gäller även dem som jobbar på arbetsplatser där arbetsgivaren frivilligt har tecknat en TFA-försäkring.

TFA-försäkringen kom till i mitten på 1970-talet. Bakgrunden var att fack och arbetsgivare ville hitta en försäkringslösning för att slippa långa, kostsamma och ofta uppslitande domstolsprocesser efter arbetsplatsolyckor.

ꟷ För arbetstagarna var det jobbigt och olustigt att driva process mot sin arbetsgivare. Och det var slumpartat vem som fick ersättning, om det gick att bevisa att någon i ledande ställning hade varit vårdslös. Även arbetsgivarna upplevde processerna som slitsamma, säger Mia Carlsson, docent i civilrätt vid Stockholms universitet.

Parterna skapade därför en försäkring där det går att få ersättning utan att någon har varit vårdslös. Det räcker att skadan har uppkommit i arbetet. Ett villkor skrevs också in i TFA-försäkringen som innebär att arbetstagare som skadar sig på jobbet inte får föra skadeståndstalan mot en arbetsgivare som omfattas av den kollektivavtalade TFA-försäkring, ett så kallat taleförbud.

ꟷ Taleförbudet går i princip att jämställa med en friskrivning från skadestånd. Det går inte att föra skadeståndstalan, arbetstagarna för nöja sig med det som TFA ger. Det är inte en lagregel, utan ett villkor mellan parterna, säger Mia Carlsson.

När den allmänna statliga arbetsskadeförsäkringen, som hanteras av Försäkringskassan, utreddes på 1970-talet var tanken alltså att alla skulle skyddas om de skadade sig på arbetet – dels skulle de få ersättning för inkomstbortfall från de lagstadgade allmänna försäkringarna, dels skulle de få ersättning för invaliditet genom den kollektivavtalade TFA-försäkringen.

– Jag kan tänka mig att det fanns en föreställning om att kollektivavtalslösningarna skulle täcka samtliga på arbetsmarknaden. Politikerna tyckte inte att det fanns skäl att lyfta in ersättning för men i den allmänna försäkringen, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på försäkringsbranschens fackförbund Forena.

Men blev inte som politikerna hade tänkt. Mängder av arbetstagare jobbar i dag på arbetsplatser som varken har kollektivavtal, hängavtal eller frivilligt har tecknat Afa:s försäkringar.

Per Winberg på Afa Försäkring vet inte exakt hur många som inte omfattas av TFA-försäkringen. Genom att utgå från antalet förvärvsarbetande och antalet som omfattas av den kollektivavtalade TFA-försäkringen uppskattar han att det rör sig om ungefär 200 000 personer. 

Skadar de sig ersätts de, genom den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen, för inkomstbortfall upp till 7,5 prisbasbelopp, det vill säga 357 000 kronor år 2021 - förutsatt att de uppfyller villkoren. De ersätts inte för sveda och värk, det vill säga fysiskt och psykiskt lidande, eller en bestående invaliditetsskada, så kallat lyte och men.

Anställda på arbetsplatser som omfattas av Afa:s försäkringar får mer. De ersätts bland annat fullt ut för mellanskillnaden mellan det belopp som betalas ut av Försäkringskassan och det verkliga inkomstbortfallet. Vilket belopp som betalas ut bestäms genom skadereglering, där hänsyn tas till bland annat hur allvarlig skadan är, vilka konsekvenser skadan för med sig, den skadades årsinkomst och sjukskrivningsperiod. Afa:s handläggare utreder varje ärende för sig. Det gör att ersättningen för samma skada kan variera från fall till fall.

ꟷ Även om skadan är densamma, kan den föra med sig olika konsekvenser i det fortsatta livet. Två personer som drabbas av samma skada kan till exempel ha olika boendeförhållanden, säger Per Winberg.

Från TFA-försäkringen kan arbetstagare också få ersättning för sveda och värk om sjukskrivningen varar i minst 31 dagar. En skadad som får en bestående funktionsnedsättning kan även få ersättning för medicinsk invaliditet 18 månader efter att skadan inträffade. Vilken invaliditetsersättning som betalas ut bestäms utifrån Trafikskadenämndens ersättningstabeller, som utgår ifrån graden av invaliditet och den skadades ålder.

För en person som är 54 år och drabbas av 99 procents invaliditet, till exempel en bruten nacke som gör det omöjligt att röra sig, blir ersättningen max 1 346 000 kronor. För ett spädbarn som skadas på samma sätt blir ersättningen 2 392 000 kronor.

-Beloppen minskar med åldern. Den som har levt längre ska inte leva lika länge med handikappet, säger Mia Carlsson.

Men det är pengar som arbetstagare på arbetsplatser som inte omfattas av Afa:s försäkringar alltså inte har rätt till. De måste stämma arbetsgivaren i domstol och kräva skadestånd för att få ut mer i ersättning än vad de lagstadgade försäkringarna ger.

Arbetstagaren måste då visa att arbetsgivaren har varit vårdslöshet och orsakat arbetsskadan. Men det är inte riskfritt. Den som förlorar målet måste betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader.

Arbetarskydd har med hjälp av vårt nyhetsbrev Arbetsmiljön i rätten gått igenom domarna i arbetsmiljömålen år 2020. Endast i två av de 17 laga-kraftvunna domarna dömdes arbetsgivaren att betala skadestånd till arbetstagare som skadat sig på jobbet eller till anhöriga vars familjemedlemmar avlidit i tjänsten. I de drygt 70 godkända strafföreläggandena hittade vi bara ett fall där arbetsgivaren betalat skadestånd. I det fallet 40 000 kronor till en anhörig efter en dödsolycka. Summan motsvarar praxis. 

Den främsta anledning till att det är så ovanligt att arbetsgivare stäms efter en arbetsskada är att de flesta som skadar sig får ersättning från TFA, och att det i försäkringen finns ett taleförbud.

Skadestånd kan krävas för att täcka den verkliga inkomstförlusten och kostnader som den skadade har haft på grund av arbetsskadan, till exempel för anpassningar i hemmet.

Både den som har skadats på jobbet och anhöriga vars familjemedlemmar har omkommit i tjänsten kan också kräva ersättning för sveda och värk. Domstolen har i praxis kommit fram till att 40 000 kronor är ett rimligt skadestånd. I enstaka fall döms högre och lägre belopp ut.

Endast den som skadat sig kan kräva skadestånd för lyte och men. Domstolarna utgår på samma sätt som Afa Försäkring från Trafikskadenämndens tabeller för att bestämma vilket skadeståndsbelopp som ska dömas ut.

Frågan är då om den som får ersättning från TFA-försäkringen och den som stämmer arbetsgivaren i domstol och får skadestånd får ut samma belopp?

Enligt Mia Carlsson ska beloppen beräknas på samma sätt när det gäller såväl inkomstbortfall och sveda och värk som lyte och men.

ꟷ Enligt villkoren i TFA-försäkringen ska beräkningsgrunderna vara desamma. Det ska göras en skadeståndsrättslig bedömning hos Afa på samma sätt som i domstol. Men eftersom det inte finns någon transparens hos Afa går det inte att veta hur det sköts i praxis, säger hon.

Hur mycket Afa totalt betalar ut i ersättning för arbetsskador framgår av årsredovisningen. Men försäkringsbolaget, som ägs och administreras av Svenskt Näringsliv, LO och PTK, redovisar inte statistik över vilka belopp som betalas ut för olika arbetsskador.

ꟷ Det är svårt att göra en rättvisande statistik. Alla skadeärenden är unika. Skadade skulle kunna få felaktiga förväntningar på vad de får från försäkringen, säger Ulrika Stensgård, försäkringsexpert och jurist på PTK.

Mia Carlsson tror tvärtom att skadade skulle ha nytta av om Afa offentliggjorde vilka belopp, och på vilka grunder ersättning betalas ut, efter olika arbetsskador.

ꟷ Då skulle den enskilde se om bedömningen ligger i linje med tidigare praxis. Det skulle gå att se att Afa följer en enhetlig praxis och behandlar alla lika, säger hon och tillägger: 

ꟷ Afa hanterar omkring 75 000 arbetsskador per år utan att någon praxis offentliggörs. Ett så här stort system mår bra av insyn och transparens, det gör all rättstillämpning. Inom Afa och TFA-nämnden finns också en gedigen kompetens. Det är rimligt att arbetsskadorna bidrar till personskaderättens utveckling, säger hon.

Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev