ARBETSOLYCKOR
Skolskjutningar: Sverige kan lära mycket av Finland
Efter skolskjutningen i Örebro riktas ljuset mot skolornas säkerhet för personal och elever. Sverige kan lära mycket av Finland, som varit värre drabbat.
Annons
Säkerhet i skolor är en allt större fråga inom många kommuner. Det handlar om allt från utformning av skolbyggnaderna och dess system för larm och passage till hur personal och elever ska agera vid en händelse.
I Sverige har fem personer mördats i samband undervisning: tre på Kronans skola i Trollhättan 2015 och två på Latinskolan i Malmö 2022. Båda dåden genomfördes med stickvapen.
Sverige har, trots den omfattande tillgången på vapen, tills i går varit förskonat från skolskjutningar med dödlig utgång. Men vårt östra grannland har desto sämre erfarenheter:
2007 och 2008 genomfördes två skolskjutningar i Finland. Den första skedde i Jokela, där en 18-årig manlig student sköt inomhus och därefter försökte tända eld på skolan. Nio personer avled och flera skadades.
Året därpå skedde en skjutning i Kauhajoki då en 22-årig manlig student sköt inomhus och därefter satte eld på skolan. 11 personer avled och fler skadades denna gång.
Den 2 april 2024 dödades en elev och två skadades vid en skolskjutning i finska Wanda. Två veckor senare höll Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ett seminarium om säkerhet i skolan och gav ut en broschyr om frågan.
Skriften bygger i hög grad på de finska erfarenheterna som sammanfattades i en rapport år 2015. Här är deras slutsatser:
- Ett fungerande röstevakueringssystem är väldigt viktigt.
- Hög brandsäkerhetsstandard motverkar anlagda bränder.
- Olåsta ytterdörrar är riskabla.
- Låsta innerdörrar bromsar markant framfarten av en hotfull person, gäller även glasdörrar.
- Flera olika dörrar och andra vägar in och ut hjälper till vid räddnings- och evakueringsinsatser.
- Det bör finnas rum för skydd i en skolbyggnad, även möbler kan användas.
- Invändiga glaspartier hjälper till att upptäcka en hotfull person, men samtidigt är de potentiellt farliga.
- Öppningsbara fönster kan fungera som evakueringsvägar.
- Låsta innerdörrar bromsar räddningsarbetet.
- En innergård mellan byggnader kan vara farlig.
- Träd, stenar och andra stora föremål kan ge skydd utomhus.
- Byggnader med två eller fler nivåer är potentiellt mer riskfyllda.
- En labyrintisk layout i en byggnad kan hjälpa en hotfull person och försvåra för räddningsarbetare.
Nästan alla finska skolor har skyddsrum som byggts kontinuerligt sedan andra världskriget. De används som lärmiljöer i fredstid, exempelvis som musikrum, konst- och hantverksutrymmen, eller som förråd och personalutrymmen och ska kunna ställas om för skydd på 72 timmar.
Göteborgs grundskoleförvaltning är en av många som har utbildning i pågående dödligt våld (PDV). Syftet är att förmågan att förebygga, upptäcka och hantera dödligt våld i skolmiljö, öka tryggheten hos personalen och minska följderna av en PDV- händelse.
Utbildningen består av föreläsning, övning och ett digitalt verktyg som används för repetition samt för nyanställda.
Göteborgs stad har även en omvärldsbevakning för att följa trender och tendenser kring hedersproblematik, utveckling av parallella samhällsstrukturer, rasism och hatbrott.
Monica Sonde, chef för socialtjänst, utbildning och arbetsmarknad på SKR säger till Arbetarskydd att Örebro kommun kan räkna på brett stöd:
– Det behövs ett brett stöd av olika myndigheter, både i den nu pågående akuta fasen och långsiktigt. Örebro är en stor kommun med en professionell organisation, men stödet behöver ändå finnas där. Det är många aktörer som måste samarbeta i deras så viktiga och svåra arbete.
– Jag vet att många andra kommuner har sträckt ut sin hand också och Örebro vet dessutom såklart att även SKR kan vara till stöd för kommunen nu och framåt.
Vad kan man göra på sikt för att hantera denna typ av händelser?
– Det är viktigt att fortsätta det trygghetsskapande arbetet, som sker dagligen och är en del av skolans värdegrund. Att förebygga den här typen av händelser är väldigt svårt, särskilt när det handlar om ensamma motiverade gärningsmän. Polisens underrättelseverksamhet är viktig, men är personen okänd för polisen och inte själv vill bli identifierad är det oerhört svårt.
– Många skolor har i dag en bra beredskap och personalen vet vad de ska göra vid en krissituation. Skolpersonal kan bland annat utbildas i pågående dödligt våld. Kunskap om hur en akut situation ska hanteras, vilka dörrar som går att låsa, hur elever och personal ska gömma sig, barrikera dörrar och stänga av ljudet på mobiltelefoner kan rädda liv vid ett våldsdåd.
– Det finns även bra information på myndigheternas hemsidor. Förskolor och skolor i Sverige använder sig av det material som har tagits fram och har tillägnat sig en god beredskap för många olika typer av händelser.
– Alla skolor är unika, har olika förutsättningar och det finns inte en lösning som fungerar universellt. Lokal samverkan, med polis, fritid och socialtjänst är viktigt i det förebyggande arbetet mot väpnat våld i skolan.
