ARBETSOLYCKOR
Ministern: Ett nattsvart år har gjort arbetsmiljöfrågan aktuell
POLITIK. Utredningen om utökat rådighetsansvar ”bereds i kansliet”, men biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) kan inte säga när en proposition läggs: ”Men vi går fram i vår med åtgärder mot arbetslivskriminalitet.”
Annons
Förra veckan träffade Paulina Brandberg arbetsmarknadens parter för att diskutera hur arbetsmiljön kan göras säkrare:
– Ett nattsvart år har gjort frågan aktuell, säger hon. Vi hade bra samtal. Till exempel tog båda parter upp arbetslivkriminaliteten och vikten av att få bort oseriösa aktörer som skär ner på säkerheten.
– Vi hade också bra samtal om vikten av att skapa en säkerhetskultur där det systematiska arbetsmiljöarbetet tas på allvar. Jag inskärpte allvaret för arbetsgivarna att inte se mellan fingrarna när det föreligger brister.
Utredningarna av hissolyckan som tog fem liv följs noga av ministern:
– Jag har löpande kontakter med Statens haverikommission och Arbetsmiljöverket. Sedan får vi se om regeringen kan vidta några åtgärder till följd av resultaten.
Men vad gör ni i närtid för att förbättra arbetsmiljön?
– Vi ska gå fram med nya åtgärder mot arbetslivskriminalitet. En viktig del i det arbetet är att riva sekretesshinder mellan myndigheterna. Det kommer en lagrådsremiss under våren.
– Sedan väntar vi på Mynaks utvärdering av sanktionsavgifterna. Och vi ska ha fortsatt tät kontakt med parterna.
Vad händer med Lenita Granlunds utredning om utvidgat ansvar?
– Den bereds i kansliet, men jag kan inte säga när en proposition kan komma. I vart fall inte i vår.
Granlunds utredning tillsattes av förra regeringen som ett försök att modernisera arbetsmiljölagstiftningen genom att utvidga rådigheten till att omfatta nya grupper av anställda. Arbetsmiljölagen fyller 50 om tre år och mycket har hänt i arbetslivet som suddar ut tidigare tydliga ansvarsförhållanden.
Senast lagen ändrades i någon större omfattning var 2010 då EU tvingade oss att införa BAS-P och BAS-U. Den som skrev propositionen om byggarbetsmiljösamordnare är Lars von Ehrenheim, då kansliråd på Arbetsmarknadsdepartementet och i dag pensionär och konsult.
– Vi hade ju ett samordningsansvar sedan 1970-talet som vi tyckte fungerade bra och låg långt framme internationellt. Sedan vi gått in i EU 1995 hävdade vi att vårt system var bättre, men 2006 hotade kommissionen att dra oss inför EU-domstolen.
Därför skrevs proposition 2008/09:5 ”Bättre genomförande av EG:s byggplatsdirektiv” med förslag till de ändringar av arbetsmiljölagen som trädde i kraft den 1 januari 2010.
Den tidigare lagstiftningen var kanske inte helt glasklar i ansvarsfrågan:
Arbetsmiljölagen från 1977 sade att den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete, alltså byggherren, har primärt ansvar för samordningen då arbete utförs på byggplatsen, men kan genom avtal överlåta ansvaret till någon av de arbetsgivare eller andra företag som bedriver verksamhet där. Något särskilt kvalifikationskrav, utöver att ha verksamhet på platsen, uppställs inte i lagen för att någon ska kunna ta över samordningsansvaret.
För byggbranschen infördes redan 1991 regler om arbetsmiljöansvar vid projekteringen, till exempel att arkitekter ska ta ansvar för arbetsmiljön. Det ansvaret kan däremot inte överlåtas.
EU:s regler säger i korthet att byggherren eller dennes ställföreträdare ska utse en byggarbetsmiljöansvarig för projekteringen och en för utförandet.
Lenita Granlunds utredning, SOU 2022:45, syftar till att utvidga arbetsmiljöansvaret:
”Vid vissa typer av entreprenadarbete kan det också saknas någon med arbetsmiljöansvar och en eventuell arbetsgivare kan ha stora svårigheter att ta sitt ansvar när arbete utförs på ett arbetsställe eller på ett sätt som hen saknar rådighet över.”
Granlund vill införa ett beställaransvar ungefär så som det ofta tillämpas i transportnäringen eller för inhyrd arbetskraft:
”Vi föreslår två nya bestämmelser i arbetsmiljölagen, 3 kap. 12 a och 12 b §§, med innebörden att den uppdragsgivare som anlitar exempelvis egenföretagare, frilansare, plattformsarbetare eller underentreprenörer i vissa fall får ett arbetsmiljöansvar för den anlitade arbetskraften i det aktuella arbetet.
Beställare har ett ansvar och upphandlare har också ett ansvar.
Det föreslagna arbetsmiljöansvaret inträder om uppdragsgivaren styr över arbetets utförande på ett sådant sätt att denne har ett huvudsakligt inflytande över arbetsmiljön. I ett sådant fall föreslår vi ett arbetsmiljöansvar för uppdragsgivaren som liknar arbetsgivarens, vilket innefattar exempelvis att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete som även inkluderar uppdragstagare. Ansvaret är avsett att fungera på samma sätt som redan i dag gäller för den som hyr in arbetskraft.”
I sina remissvar var Svenskt Näringsliv entydigt negativa och LO entydigt positiva. Och nu bereds förslaget, enligt Paulina Brandberg:
– Vi behöver se att alla har ett ansvar för att skapa en säker arbetsmiljö. Beställare har ett ansvar och upphandlare har också ett ansvar. Många måste växla upp.
