"Underentreprenör borde ha förstått att ny riskbedömning krävdes"

Delar av jordmassor och ett schakts kant rasade ner i gropen. Samtidigt  befann sig två anställda nere i den. Den ena fick inga skador. Den andre begravdes i midjan och fick frakturer på bäckenet.

Olyckan inträffade när en företagare och två av hans anställda skulle dränera och isolera grunden på en fastighet i Jordbro i Haninge kommun den 29 maj 2019.  Företagaren var bara en av flera underentreprenörer som hade anlitats för arbetet av totalentreprenören Gärahovs Bygg AB.

Kammaråklagare Bengt Svensson vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål hade yrkat att både företagaren och totalentreprenören skulle krävas på 200 000 kronor i företagsbot. I båda fallen menade han att arbetsmiljöbrottet var vållande till kroppsskada.

En kort tid före olyckan fick underentreprenören en minskad yta att placera jordmassorna på intill det uppgrävda shacktet. Totalentreprenören hade fått instruktioner från byggherren om att en gångväg skulle hållas öppen för en synskadad person. När ytan blev mindre skulle underentreprenören ha gjort en ny riskbedömning, ansåg åklagaren.

Enligt åklagaren hade en företrädare för totalentreprenören i rollen som så kallad BAS-U inte heller tagit sitt samordningsansvar. Rollen innebär att man ska säkerställa att entreprenörer på arbetsplatsen följer arbetsmiljöreglerna och samordning av arbetet med att förebygga risker.

Åklagaren menade att bolagets representant borde ha sett till att underentreprenören följde relevanta arbetsmiljöregler och att arbetsmiljöplanen uppdaterades med en ny riskbedömning.   

Men Södertörns tingsrätt slår fast att bara underentreprenören gjort sig skyldig till det arbetsmiljöbrott som åklagaren hävdat.

Han hade de kunskaper och den erfarenhet som krävdes för att klara uppdraget. Därför borde han själv ha förstått att en ny riskbedömning krävdes när ytan där jordmassorna kunde placeras blev mindre.

Underentreprenören har berättat att han kände sig ekonomiskt pressad vid tidpunkten när olyckan inträffade. Han hade inte fått betalt för tidigare utförda arbeten och fått hot om att uppdraget skulle avbrytas om det inte utfördes.

Tingsrätten finner ingen anledning att betvivla att underentreprenören kände sig pressad, men anser inte att det fritar honom från ansvar. Som arbetsgivare har han ändå ett eget skyddsansvar gentemot sina anställda. Tingsrätten menar att företagaren har agerat oaktsamt. Han döms till att betala 50 000 kronor i företagsbot. Åklagaren sänkte först själv storleken på företagsboten till 100 000 kronor under förhandlingarna, eftersom skadan som den anställde fick var förhållandevis lindrig. Men tingsrätten sänker företagsboten ytterligare, efter att ha gjort en samlad bedömning av omständigheterna.

Tingsrätten anser att det är klarlagt att företrädaren för totalentreprenören hade ansvar för säkerheten på arbetsplatsen. Han hade också gett instruktioner om var staketet som spärrade av arbetsplatsen skulle stå. Men tingsrätten tycker inte att det har bevisats att representanten hade tagit på sig en arbetsledande roll och gett instruktioner om hur arbetet skulle utföras.

Därmed är det inte bevisat att företrädaren direkt eller indirekt har gett instruktioner till företagaren om att han skulle använda en mindre yta för att lägga upp de uppgrävda jordmassorna vid schaktet.

Tingsrätten håller inte med åklagaren om att representanten i rollen som BAS-U inte har tagit sitt samordningsansvar.  

Åklagarens talan om företagsbot för bolagets representant avslås.