Delade meningar om inspektioner på distans

Förra året gjorde Arbetsmiljöverket 9 241 planerade förrättningar, det vill säga olika slags besök. Nästa alla besök, 99 procent, var inspektioner.  Efter pandemins början i mars i fjol till och med årsskiftet gjordes sju av tio planerade inspektioner, eller 4 400, på distans - per telefon och via Skype, visar statistik från Arbetsmiljöverket. Syftet är att minska risken för smittspridning bland egen personal och dem som inspekteras.

De medarbetare på Arbetsmiljöverket som Arbetarskydd har pratat med tycker att bedömningarna blir lika bra vid distansinspektioner som vid fysiska inspektioner på plats. Heli Aarnipuro är projektledare på Arbetsmiljöverket, region Nord. En anledning är, enligt henne, att inriktningen på distansinspektionerna i de tillsynsprojekt som hon leder främst har varit det systematiska arbetsmiljöarbetet och hur arbetsgivarna hanterar belastningsergonomin.

– När inspektionen baserar sig på en dialog med arbetsgivaren tycker jag att det går bra att göra den digitalt, säger hon.

Före pandemin inspekterades risker för belastningsskador genom att inspektörerna bedömde de fysiska förutsättningarna på plats, som arbetshöjder, arbetsutrymmen och de föremål som medarbetarna hanterar. Nu måste bedömningen baseras på hur arbetsgivarna svarar på inspektörernas frågor.

Är det inte enklare att inspektera om det går att titta på bordet eller stolen på plats?

– Så är det ju. Men Arbetsmiljöverkets huvudsakliga uppgift är inte att gå skyddsronder på arbetsstället för att upptäcka risker i arbetsmiljön. Vår uppgift är att kontrollera att arbetsgivarna gör det som de ska, säger Heli Aarnipuro.

Litar ni på det som arbetsgivarna säger?

– Ja. Det finns en myndighetsrespekt i Sverige. De flesta arbetsgivarna försöker att vara ärliga. Och det är straffbart att lämna oriktiga uppgifter till myndigheter, säger Heli Aarnipuro.

Nenad Jemelka, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket, tycker också att resultatet blir lika bra vid en inspektion på distans som vid en fysisk inspektion, och tror inte att det är lättare för arbetsgivaren att dölja brister. Skulle arbetsgivaren försöka undanhålla information kommer det fram när inspektörerna ställer sina frågor.

– Arbetsgivare som inte kan svara på om de har gjort en riskbedömning för belastningsergonomi, vad de har kommit fram till och vilken bedömningsmodell de har använt har inte gjort någon riskbedömning, eller försöker dölja något. Ställer jag rätt frågor får jag rätt svar, säger han.

Enligt hans kollega, arbetsmiljöinspektören Björn Sjöberg, finns det en risk att inspektörerna inte upptäcker brister som arbetsgivaren själv inte känner till, när inspektionen inte görs på plats. Men eftersom både skyddsombud och chefer är med på Skypeinspektionerna bedömer han den risken som minimal.

– De lyfter om något inte är åtgärdat eller om det finns en brist i lokalerna. Det känns som att kommuner och regioner har en hög riskmedvetenhet, även om de inte alltid får till systematiken kring att jobba med riskerna. Jag kan inte se att de döljer något, säger Björn Sjöberg.

Maria Persson är förskolelärare och huvudskyddsombud för Lärarförbundet i Ljusdal. I oktober och november förra året deltog hon vid en Skype-inspektion av Ljusdals kommun när Björn Sjöberg var inspektör.  Hon upplevde inte heller att arbetsgivaren försökte dölja brister.

– Jag tycker att arbetsgivarna var öppna och ärliga. Alla var rörande överens om bristerna och att de behöver åtgärdas.

Jenny Morin, arbetsmiljörådgivare på Svensk Handel, tycker att det är ansvarsfullt att inspektionerna görs digitalt under pandemin för att minska smittrisken. Telefoninspektioner har bland annat gjorts av ergonomin för kassapersonal och smittspridningen av covid i butiker och apotek.

– Vår bild är att Arbetsmiljöverket har gjort en avvägning av vad som är lämpligt att inspektera digitalt inom handeln, och vilka inspektioner som det är lämpligt att skjuta på framtiden.

Hon kan inte uttala sig om brister inte kommer fram när inspektionerna inte görs fysiskt på plats.

– Det är svårt att säga. Jag litar på Arbetsmiljöverkets avvägning av vad som kan och inte kan inspekteras över telefon.

Krister Colde, central arbetsmiljöombudsman på Handelsanställdas förbund, tycker också att det är bra att inspektionerna inte ställs in på grund av pandemin. Men förbundet anser inte att inspektioner på distans blir lika bra som när de görs fysiskt, och understryker vikten av att inspektörerna i framtiden är på plats för att kunna göra en egen bedömning.

– Handels bedömning är att det inte går att lita på att alla arbetsgivare berättar vilka brister som finns. Vi vet att Arbetsmiljöverket har stor tilltro till att arbetsgivarna sköter arbetsmiljön på ett tillfredställande sätt, men vi har en annan uppfattning. Den är att det finns många brister inom handeln och att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar dåligt på många arbetsplatser.

Kicki Höglund är regionalt skyddsombud för Kommunal i Stockholm. Hon förstår också att inspektioner inte görs på plats på grund av pandemin. Men de två telefoninspektioner hon själv har varit med på beskriver hon som frustrerande.

– Vid telefonmötena sade arbetsgivaren att de hade adekvat skyddsutrustning. Det stämde inte överens med den information vi skyddsombud hade fått av våra medlemmar, säger hon.

När pandemin är över, tror Arbetsmiljöverkets Heli Aarnipuro, att inspektörerna återgår till att göra fler fysiska inspektioner igen, men inte i samma omfattning som före pandemin - då gjordes hela 99 procent av inspektionerna på plats. Nenad Jemelka och Björn Sjöberg tror också att inspektioner på distans är här för att stanna som ett komplement till fysiska inspektioner. Det vanliga antas bli att den inledande inspektionen görs fysiskt. Uppföljningsinspektioner för att ta reda på hur arbetsgivaren har åtgärdat brister som observerats kan däremot komma att göras på distans.

– Vi behöver till exempel kanske inte se hur en ombyggnation blev konkret, utan kan prata med arbetsgivarens om vad som har gjorts. När man har träffat varandra en gång tror jag att det blir lättare att ha det mötet digitalt, säger Heli Aarnipuro.

– Får inspektörerna inte de svar de behöver får de göra en uppföljning på plats, tillägger Björn Sjöberg.

Men att inspektera alla branscher digitalt tror han inte på. I en industri framgår det inte alltid att skyddsutrustningen är bristfällig när den beskrivs på telefon eller Skype.

– Det kan låta bra när en arbetsgivare beskriver sitt maskinskydd, men på plats behöver det inte alls se så bra ut, säger Björn Sjöberg.

Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev