Arbetsmiljö i Rätten
AD: Bolaget borde ha tagit itu med konflikten
Fackförbundet Byggnads hade begärt att företagshälsovården skulle anlitas i samband med en konflikt på en arbetsplats. I stället drev bolaget bort mannen med anklagelser och varning. – Det här är den första domen om provocerad uppsägning som handlar om konsekvensen av att arbetsgivaren inte tar sitt arbetsmiljöansvar, säger Byggnads ombud.
Publicerad
Annons
VVS-montören hade varit anställd i bolaget sedan 2005. Men den 21 mars 2018 fick det vara nog. Så här meddelade han sin uppsägning enligt domen i Arbetsdomstolen:
”På grund av rådande konflikt med företagets ledning känner jag stort obehag av att åka till jobbet, och jag känner mig utfryst av ledningen. Jag vill hänvisa till stycket kamratskap/positiv anda i företagets policy. Efter att mitt fackförbund påpekat vid ett flertal tillfällen att en mobbningsutredning bör startas via företagshälsovården, så har ingenting hänt. Så nu, efter drygt sex månader av obehag väljer jag att avsluta min anställning.”
Fackförbundet Byggnads stämde arbetsgivaren till Arbetsdomstolen för att ha provocerat montören till att säga upp sig. Byggnads ombud var förbundsjuristen Susanna Kjällström, som då var på LO-TCO Rättsskydd. Nu kommenterar hon målet som Byggnads vann utifrån sitt nya jobb som teamchef och förbundsjurist hos Unionen.
– Medlemmen hade under en lång tid utsatts för utfrysning av sin närmaste chef som också var företagets företrädare. Det var i och för sig en ömsesidig konflikt. Hon pratade inte med honom, han pratade inte med henne. Domen visar att det är arbetsgivaren som har ansvaret, säger Susanna Kjällström.
Hon anser att det kan vara svårt för ett fackförbund att sätta tryck på en arbetsgivare för att ha mobbat eller särbehandlat en medlem kränkande. För hur bevisar man rent konkret att någon är utfryst?
– Men i det här fallet hade ju Byggnads på ett föredömligt sätt gång på gång påpekat att medlemmen mådde dåligt. Dessutom hade arbetsgivaren till och med hävdat att det inte fanns någon konflikt, förklarar Susanna Kjällström.
Det gjorde att Byggnads kunde visa att det inte var fråga om någon konstruktion i efterhand och att arbetsgivaren hade en oacceptabel inställning till det hela, förklarar hon.
En skrivning i domen som Susanna Kjällström anser att arbetsgivare bör tänka på är den varning bolaget skickade till montören under semestern 2017. Domstolen anmärker både på att den var alltför allmänt hållen, det vill säga inte innehöll något som hjälpte montören att bättra sig, och på tidpunkten då den skickades.
– Varningen i sig var inte otillbörlig, men att skicka den under semestern var inte okej.
I enlighet med arbetsmiljöregleringen borde bolaget ha vidtagit åtgärder för att hantera konflikten, skriver Arbetsdomstolen i domen. Att bolaget vägrade göra detta och i stället förklarade att det inte fanns någon konflikt, anser domstolen är anmärkningsvärt. När montören dagen efter mötet den 12 mars 2018 sjukskrev sig måste det ha stått klart för bolaget att sjukskrivningen berodde på psykisk ohälsa kopplad till arbetsmiljön och konflikten med chefen. Trots detta mejlade chefen en skrivelse till honom om att han brutit mot sina skyldigheter i flera avseenden och krävde skriftligt svar inom tre dagar. Han svarade samma dag att han inte kunde bemöta anklagelserna.
Bolaget måste ha insett att det genom sitt handlande framkallat en svår situation för montören och därmed en risk för att han skulle lämna sin anställning. Därför har bolaget handlat i strid med god sed på arbetsmarknaden, enligt domstolen. Montörens uppsägning ses som en uppsägning från arbetsgivarens sida som saknar saklig grund. Men eftersom montören bidragit till konflikten bestämmer Arbetsdomstolen det allmänna skadeståndet till 30 000 kronor, Byggnads hade krävt 150 000 kronor, och att bolaget som i huvudsak förlorande part ska stå för Byggnads rättegångskostnader.
