Arbetsmiljö i Rätten

Åklagaren: De lägger ett stort ansvar på arbetstagaren

Stig Andersson. Foto: Magnus Stenberg

Stig Andersson, kammaråklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, är inte nöjd med domen från Hovrätten för Nedre Norrland, där en arbetsgivare frias från ansvar efter en svår fallolycka i Gävle.

Publicerad

– Jag tycker faktiskt att de lägger ett stort ansvar på arbetstagaren.

Hur menar du?

– Det var hans första dag på jobbet. Arbetsgivaren ska se till att skyddsutrustningen används. Arbetsmiljölagen säger att det är arbetsgivarens ansvar. Ansvaret är inte strikt, men strängt.

Arbetstagaren visste att han skulle använda skyddsutrustning men gjorde inte det i alla fall. Hur har du tänkt kring hans eget ansvar?

– Det var som sagt första dagen på jobbet. Det är allmänmänskligt. Man vet inte hur företaget fungerar, man vet inte var saker finns.

Hovrätten menar, precis som du, att företrädare för bolaget har varit oaktsamma. Men sedan säger rättan att du som åklagare inte har konkretiserat hur det skulle ha gått till när bolaget ”tillsett” att de personliga fallskydden användes eller lämnat instruktioner till arbetstagaren om hur arbetet skulle ha utförts. Hur ser du på de skrivningarna?

– Jag tycker inte att det här ligger inom det som jag ska bevisa. Det finns så många sätt att göra detta på. Jag brukar också skriva att arbetsgivaren i vart fall skulle ha sett till att det fanns skriftliga instruktioner.

Blev du förvånad över domen?

– Ja, lite grand. Jag hade ju inte klagat om jag trodde att det skulle ogillas.

Tingsrätten diskuterade väl inte det där med vad du beskrivit eller inte beskrivit om hur instruktioner skulle ges?

– Nej, det gjorde de inte. De tittade på gärningen och arbetstagarens ansvar.

Har du fått några sådana synpunkter på hur instruktionsgivningen skulle ha gått till tidigare?

– Ja, för några år sedan. Det var också från Hovrätten för Nedre Norrland.

Är det fler domstolar som lägger större ansvar på arbetstagaren nu?

– Nej, det har jag inte sett.

Två av nämndemännen var skiljaktiga och resonerade ungefär som du. Hur ser du på det?

– Det är inte så vanligt. Jag noterar att de har en avvikande mening. Jag kanske inte hade helt fel ändå.

Vad gör du nu?

– Som vanlig åklagare kan jag inte själv överklaga till Högsta domstolen. Jag tror inte att det här är något som Riks­åklagaren bedömer har prejudikatsvärde och väljer att ta vidare. Hade det varit en tingsrättsdom så hade jag bett hovrätten att se över den.

Vad är det som du hade velat få utrett?

– Arbetstagarens ansvar.

Vad får den här domen för betydelse?

– Det finns ändå rätt så gott om domar från hovrätten som ser annorlunda ut.