Arbetsmiljön hävdar sin plats i avtalsrörelsen 2023

Under avtalsrörelsen 2023 ska ett nytt märke sättas av industrins parter. 470 centrala avtal som påverkar 2,3 miljoner arbetstagare ska omförhandlas.

Hög inflation, Rysslands krig i Ukraina och farhågor om lågkonjunktur sätter sin prägel på förhandlingarna. Det kan bli ett kort avtal, bara ett år. Både Facken inom industrin och den tongivande arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen har yrkat på det.

Parterna på båda sidor har stor beredskap för att mycket kan hända under förhandlingens gång, skriver Teknikföretagen i ett pressmeddelande.

– Vi är alltså beredda på att med kort varsel anpassa oss till nya förutsättningar, kommenterar Teknikföretagens biträdande förhandlingschef, Anna Nordin i pressmeddelandet.

De korta perspektiven gör att det kanske bara är den allra svåraste och mest nödvändiga frågan om lön som får plats. Ett tidigt tecken på att arbetsmiljön riskerade att hamna i skymundan kom redan i slutet av oktober då Facken inom industrin offentliggjorde sina gemensamma krav på en presskonferens. Normalt brukar några arbetsmiljöfrågor finnas med i den så kallade avtalsplattformen. Men den här gången var det inte så, förklarade IF Metalls ordförande Marie Nilsson, en av fem förbundsordföranden på podiet.

– Vi kommer inte att ha med några sådana krav den här gången. Vi tycker att vi har etablerat ett väldigt bra partsgemensamt arbete i de här frågorna. Så vi kommer fortsätta det arbetet gemensamt med våra motparter för att förbättra arbetsmiljö och jämställdheten inom industrin.

Marie Nilsson avsåg Industrins partsgemensamma arbetsmiljögrupp, IPA, som sedan 2020 har ägnat sig åt frågor om säkerhetskultur och introduktion samt organisationen av arbetsanpassning och rehabilitering. Gruppen samarbetar med Prevent och ska avrapportera senast i maj. Detta datum infaller alltså efter det att avtalsrörelsen sannolikt gått i mål för industriparternas del.

Men det ska inte tolkas som att arbetsmiljö prioriterats ned, menar Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef:

– IPA-gruppens grunduppdrag är ett permanent uppdrag som kan fyllas på med nytt innehåll allt eftersom.

Inom ramen för Industriavtalet finns en mängd arbetsgrupper som lämpar sig väl för de mer samarbetsinriktade frågorna, menar Martin Wästfelt och nämner infrastrukturfrågor, kompetensförsörjning, likabehandling, jämställdhet.

– Facken inom industrin vill även etablera den typen av samarbetsformer för arbetsmiljöfrågorna. Arbetsmiljön är lika viktig i den här avtalsrörelsen som den brukar vara.

DISTANSARBETANDE TJÄNSTEMÄN

Sedan pandemin har många tjänstemän etablerat vanan att arbeta mer eller mindre hemifrån. Unionen och Sveriges Ingenjörer yrkar båda att avtalsparterna i tjänstemannaavtalen tillsammans ska ta fram en vägledning om distansarbete. Ett sådant dokument skulle kunna göra det tydligare vilka gränser som gäller mellan arbete och fritid, när distansarbetaren förväntas vara tillgänglig för mejl, telefonsamtal, videomöten och så vidare.

– I yrkandet finns många arbetsmiljöfrågor men det är mycket bredare än bara arbetsmiljö, säger Martin Wästfelt.

Här finns frågor om den personliga integriteten, övervakning men också det faktum att arbetstagarna är varandras arbetsmiljö och därför behöver ha en arbetsplats att gå till.

Andra fackförbund, exempelvis Akavia, har likartade yrkanden om distansarbete på sina avtalsområden.

FLEXIBLARE ARBETSTID

Från arbetsgivarna kommer många yrkanden om flexiblare arbetstidsbestämmelser. Det kan handla om längre begränsningsperiod för den ordinarie arbetstiden, det vill säga den period då man i genomsnitt ska arbeta ett visst antal timmar per dag och vecka. På många avtalsområden önskar arbetsgivarna en begränsningsperiod på ett år, vilket kan jämföras med arbetstidslagens fyra veckor alternativt en kalendermånad.

För Unionens del är kraven oftast inga överraskningar. Det är yrkanden från arbetsgivarna som återkommit under många avtalsrörelser, menar Martin Wästfelt. Det parterna kan byta med varandra är ofta begränsat till tid mot pengar eller tid mot kompensationsledighet. Men Unionens medlemmar förväntar sig avtalslösningar där de kan ta ut kompensationsledighet, något arbetsgivarna har svårt att acceptera.

– Det är en riktigt svår fråga och här pågår just nu förhandlingar inom snart sagt varje avtalsområde, förhandlingar som jag inte kan kommentera , säger Martin Wästfelt.

Det förekommer även förslag att extra övertid ska kunna godkännas på lokal nivå, i stället för på central. Unionen har på några avtalsområden även fått yrkanden från motparten som går ut på att uttaget av extra övertid ska vara ännu friare där det saknas tjänstemannaklubb.

– Men skyddsgränserna är svåra att upprätthålla om man lägger dem på den enskilda individen, det är vår principiella invändning, säger Martin Wästfelt.

Då vill Unionen hellre satsa på att försöka bygga upp lokala klubbar.

LIVSMEDELSINDUSTRIN

Livsmedelsarbetareförbundet vill komma överens med motparten Livsmedelsföretagen om att de anställda ska ha rätt till hälsoundersökning minst vart tredje år och varje år för dem över 50. Livs vill även avtala om rätten till ett årligt friskvårdsbidrag i enlighet med Skatteverkets regler.

BYGGBRANSCHEN

Arbetsgivarorganisationen Byggföretagen yrkar att även oorganiserade arbetstagare ska vara valbara till uppdraget som skyddsombud. Avtalsmotparten Byggnads utser endast sina egna medlemmar. Men eftersom organisationsgraden i byggbranschen minskar borde Byggnads ändra sig, anser Byggföretagen. Om Byggnads inte utsett ett skyddsombud inom tre månader från det att de anställda i ett bolag begärt det, bör arbetstagarna i samråd med arbetsgivaren kunna utse skyddsombud på egen hand enligt arbetsgivarna.

– Det är oerhört viktigt att man har en fungerande arbetsmiljöorganisation för att minska olycksfallsrisker. Vi behöver ta till alla medel för att minska olyckorna, säger Byggföretagens förhandlingschef och vice VD Mats Åkerlind.

Yrkandet från Byggföretagen är nytt. 2020 enades parterna om att en utvald krets av Byggnads regionala skyddsombud skulle ha tillträde till alla Byggföretagens medlemsföretag, oavsett om förbundet har medlemmar där eller inte. Men det har i praktiken inte varit någon stor fråga och ingen lösning på det problem Byggföretagen pekar ut, resonerar Mats Åkerlind.

– De regionala skyddsombuden har nog mest varit på företag som Byggnads har hängavtal med. De kommer ju aldrig att vara på arbetsplatsen vid varje givet tillfälle. Ett vanligt skyddsombud däremot är på plats under tiden arbetsplatsen är öppen och det tycker vi är en förutsättning för ett bra arbetsmiljöarbete.

Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin är direkt avvisande till Byggföretagens yrkande.

– Jag ser det som ett totalangrepp på oss som organisation. De vill ha bort oss helt när det gäller skyddsombudsdelen. På våra arbetsplatser så är det byggnads som ska sköta den här biten, säger han.

Torbjörn Hagelin säger att det blir vanligare och vanligare i byggbranschen med utländska företag som agerar underentreprenörer.

– Det är vanligt att personalen inte vågar säga emot och inte heller vågar bli medlemmar i Byggnads för det är en enkelbiljett hem. Vad skulle det bli för skyddsarbete om de blev utsedda till skyddsombud?

Där det saknas lokala skyddsombud är Byggnads lösning i stället att förbundets regionala skyddsombud håller i arbetsmiljöfrågorna för arbetstagarnas räkning.

Byggnads å sin sida har också formulerat yrkanden. Förbundet vill att alla arbetstagare enkelt ska kunna ta reda på och kontakta den som är ytterst ansvarig för arbetsmiljön på bygget. Väl synliga anslag ska vara obligatoriska, yrkar Byggnads. Vidare vill fackförbundet att kranförarnas hytter ska utrustas med klimatanläggning. ”Att sitta instängd i ett litet utrymme flera timmar åt gången där minsta misstag kan få ödesdigra konsekvenser ställer höga krav på möjligheten att behålla skärpan och koncentrationen” skriver Byggnads.

BESÖKSNÄRINGEN

Hotell- och restaurangfacket HRF nämner inte arbetsmiljö i yrkandedokumentet som överlämnats till arbetsgivarorganisationen Visita. I stället kraftsamlar HRF kring kompetensutveckling, löner, lönesystem, heltidsanställningar och karriärutveckling; frågor som är strategiskt viktiga för besöksnäringens framtida utveckling.

HANDELN

Handelsanställdas förbund vill att arbetstagarna ska få större inflytande över ledighet och arbetstider. Det ska man åstadkomma bland annat genom att göra det lättare att ta ut semester och kunna önska dagar då man inte vill bli schemalagd. Inom lager och i e-handel vill Handels införa arbetstidsförkortning åt dem som är schemalagda på tidiga morgnar, kvällar och helger. Skiftgående ska ha rätt till fler sammanhängande lediga helger. Arbetsgivarmotparten Svensk Handel vill å sin sida få till stånd ett antal förändringar i avtalen som möjliggör bemanning vid de tidpunkter då kundtrycket är som högst.

TELEKOM

Seko och TechSverige har avtal inom Telekombranschen. Seko tar bland sina yrkanden upp problemet att antalet medlemmar som saknar lunchrum har blivit fler de senaste åren. Sekos förslag till lösning är att rast ersätts av ett betalt halvtimmeslångt måltidsuppehåll. Seko vill även att rätten till företagshälsovård för alla arbetstagare ska regleras i kollektivavtal.

Vidare driver Seko frågan om ”The right to disconnect” alltså att logga ur. Förbundets medlemmar upplever allt oftare att arbetsgivare kräver att de är tillgängliga även utanför arbetstid. Kring detta vill Seko ha en partsgemensam arbetsgrupp för att undersöka hur det gått i länder som infört lagstiftning eller kollektivavtal om rätten att logga ur.

Dessutom vill Seko att rätten till företagshälsovård ska säkras genom kollektivavtal.

IT-BRANSCHEN

Unionen har i avtalet med arbetsgivarorganisationen TechSverige yrkat på stärkta skrivningar kring arbetsmiljö och lokalt fackligt arbete. Ia Hamn, central ombudsman på förbundet, förklarar att det är skrivningar som Unionen vill få in i avtalet om samverkan och utveckling där ett kapitel handlar om arbetsmiljö.

– Vi vill att det ska stå att samverkan också gäller organisatorisk och social arbetsmiljö. Vi vill inte dubbelreglera skrivningar om OSA men vi vill att lokala parter ska samverka om arbetsmiljön bland annat kopplat till arbetstider och arbetsbelastning, eftersom arbetstiden och arbetstidsförläggningen är reglerad i kollektivavtalet och därför Inte enbart hör hemma i arbetsmiljökommittéer utan även i annan samverkan, säger Ia Hamn.

I Telekomavtalet finns skrivningar om att såväl arbetsledare som arbetsmiljöombud har rätt till den utbildning i arbetsmiljöfrågor som behövs för att kunna fullgöra arbetsuppgifterna och de skrivningarna vill Unionen även föra in i IT-branschens samverkansavtal.

Bakgrunden till Unionens yrkanden är att IT-anställda är mycket lojala och jobbar i slimmade företag. Samtidigt är friheten kring arbetstidsförläggningen stor och det kan vara svårt för den enskilde att sätta gränser, förklarar Ia Hamn.

SKOGSINDUSTRIN

Gröna arbetsgivare och GS Facket förhandlar just nu om Skogsavtalet. Vid sidan av lönerna är arbetstiderna högt prioriterade för Gröna arbetsgivare. Ett yrkande går ut på att förlänga beräkningsperioden från det nuvarande avtalets 16 veckor till ett år. Bakgrunden är att skogsindustrin, grovt sett, bemannas av två personalkategorier: dels de som jobbar 8 timmar per dag, året om, dels säsongsarbetarna som främst planterar skog när det inte är snö och tjäle i markerna.

– Det är ofta utländsk arbetskraft i den senare kategorin som kommer från Polen, Rumänien och de Baltiska länderna. De vill jobba så koncentrerat som möjligt när de är här och sedan åka hem. Exempelvis har de inget emot att arbeta lördagar, säger Gröna arbetsgivares förhandlingschef Örjan Lenárd.

Gröna arbetsgivare vill även ha möjlighet till säsongsvarierad arbetstid utan krav på lokal överenskommelse. Detta eftersom lokal facklig representation ofta saknas ute på företagen.

– Därför behöver man kunna göra upp om arbetstiderna direkt med individer eller grupper av individer, säger Örjan Lenárd.

PAPPERSINDUSTRIN

Industriarbetsgivarna och Pappersindustriarbetareförbundet har riksavtalet för Massa- och Pappersindustri tillsammans. Inom Pappers anser man att bemanningen blivit så slimmad att det är svårt att kombinera arbetsliv med familjeliv.

– Därför har vi en rad krav som handlar om arbetstid och rätten till ledighet. Ett arbetstidskonto finns redan i avtalet, men vi vill utöka kontot, säger Pappers förhandlingschef Robert Sjunnebo.

Personer som jobbat länge i branschen bör få rätten till deltid, anser Pappers. Vidare yrkar förbundet att de som jobbat många år på skiftschema och som har hälsoproblem inte ska behöva jobba natt.

SPÅRTRAFIKEN

Almega Tågföretagen ska förhandla Spårtrafikavtalet med Seko respektive ST. Seko kräver förbud mot ensamarbete på resandetåg, vilket innebär att lokföraren alltid ska åtföljas av minst en tågvärd, alternativt ombordpersonal i säkerhetstjänst. Förbundet vill också skydda arbetstagarna mot schemaändringar med kort varsel. Fackförbundet ST har också flera yrkanden som rör ensamarbete. Helst ska ensamarbete elimineras helt, i synnerhet i olycksdrabbade yrkeskategorier som rangerare och växlare. Men där det inte går ska arbetsgivarna göra en förstärkt riskbedömning, skriver ST. Vidare kräver ST att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ha ett särskilt fokus på hot och våld, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. ST har också yrkanden gällande återhämtning och möjligheterna att kombinera arbetsliv och fritid samt om reglering av övernattning på annan ort.

Byggnads vill begränsa antalet underentreprenörer

Fusk och arbetslivskriminalitet är högprioriterade problem i byggbranschen. Men Byggnads anser att avtalsparten Byggföretagen inte tar tillräckliga krafttag mot den svarta sektorn. Frågan blev en del av avtalsrörelsen när parterna bytte yrkanden i tisdags.

Arbetsmiljön het i avtalsrörelsen

Avtal 2020. Avtalsrörelsen drar i gång i höst och arbetsmiljöfrågorna blir hetare än vanligt. Det förutspår flera fackförbund som Arbetarskydd har talat med.– Jag tror att förbunden flyttar fram sina positioner, säger Tommy Andersson på LO.

Premium

Fokus på flera arbetsmiljöfrågor i avtalsrörelsen

Fokus på friskfaktorer, utökad tillträdesrätt för utvalda regionala skyddsombud i byggbranschen och mer fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är några av resultaten från avtalsrörelsen.