Huvudentreprenörens ansvar är ännu oklart

Advokat Pia Nyblaeus anlitas i olika skeden i mål om arbetsmiljöbrott. Det har spritt sig att hon tar arbetsmiljömål som gäller bygg- och anläggningsbranschen. I målet som hon tog hela vägen till Högsta domstolen var hennes klient huvudentreprenör för ombyggnaden av en galleria i Nyköping. Klienten hade i sin tur anlitat andra företag för att utföra en del arbeten. Snickaren som kom att skadas var anställd hos en av dessa underentreprenörer.

Pia Nyblaeus skrev i sitt överklagande till Högsta domstolen att om hovrättens dom står sig betyder det att arbetsgivaransvaret för underentreprenörens anställda försvagas och att huvudentreprenören får ett arbetsgivaransvar på oklar grund. Hon ville att Högsta domstolen skulle slå fast hur långt huvudentreprenörens ansvar sträcker sig.

Frågan började med tre cykelställ. När de skulle flyttas på gågatan vid entrén till gallerian skulle hål borras för att förankra dem. Under borrningen blev det strömavbrott i gallerian. Snickaren kom till platsen för att hjälpa till att ta reda på vad strömavbrottet berodde på. Hade borrningen orsakat ett kabelbrott? När han var där kopplades ström på igen och han träffades av en ljusbåge med svåra brännskador som följd.

I Next Advokaters besökslokal högt uppe i ett hus vid Stureplan i centrala Stockholm målar Pia Nyblaeus upp den komplexa ansvarssituationen.

– Huvudentreprenören har samordningsansvaret och rådighetsansvaret, säger hon och håller händerna som ett tak framför sig för att visa vem som är högst upp i entreprenörskedjan.

Hon sänker händerna.

– Underentreprenörerna har ansvar för sina anställda. Och den som hyr in arbetskraft har ansvar för inhyrda som för egna anställda.

Hon tar en spritpenna och ritar en cirkel på whiteboarden. Den representerar huvudentreprenören. Från den cirkeln ritar hon streck nedåt till flera underentreprenörscirklar.

– I dag har många byggföretag inte alla kompetenser, utan kan behöva ta in ett företag som är specialiserat på rivning, till exempel, eller ett elföretag. Sedan finns det bemannings­före­tag som hyr ut händer. Då får den som hyr in ansvar för den personen.

I överklagandet skrev Pia Nyblaeus: ”Av tingsrättens dom kan man få intryck av att ansvars­för­del­ningen på arbetsplatsen är konstant flytande och arbetsgivaransvaret förflyttas mellan olika aktörer från situation till situation och där sedan ansvaret i efterhand kan utkrävas av den som genom ett visst agerande får anses ha påtagit sig ett arbetsgivaransvar för andra aktörers anställda.”

Det är fel uppfattat, anser hon. Pia Nyblaeus visar i en pärm att alla de inblandade i Ny­köping hade kollats av facket att de omfattades av kollektivavtal.

– Det finns en ordning som arbetsmarknadens parter arbetar efter. Men den ordningen såg inte heller hovrätten, som i stället la allt ansvar på hennes klient, huvudentreprenören, säger hon.

Pia Nyblaeus menar att ansvaret var tydligt reglerat.

– Underrätterna bortser från den ordning som lagstiftaren tänkt sig och vad arbetsmarknadens parter arbetar efter, det vill säga att arbetsmiljöansvaret fördelas efter vilken roll de inblandade har.

I det här fallet kom Pia Nyblaeus in redan vid olyckstillfället.

– I förundersökningen blir min uppgift att påtala saker som också behöver utredas. Då gör oftast polisen det. Jag skrev redan från början till åklagaren att det inte är vår klient som ska stämmas.

Hon är också kritisk till den långa handläggningstiden.

– Den gör att folks minne brister. Mer resurser behövs så att det går att handlägga ärendena snabbare.

Olyckan inträffade i augusti 2013. Tingsrättens dom kom den 2 november 2017,och hovrättens dom den 29 november 2019. Pia Nyblaeus klient har hela tiden förnekat brott och bestritt ansvar. Pia Nyblaeus överklagade hovrättens dom. Hon anser att det behövs en praxis från högsta instans för vad som gäller för samordningsansvaret och rådighetsansvaret. Hon har inte hittat några sådana avgöranden från Högsta domstolen.

– Skulle HD kommit fram till att det är huvud­entre­prenören som har ansvaret, då är det så. Då vet vi det.

Men någon klarhet blev det inte den här gången. Högsta domstolen meddelar inte prövningstillstånd, vilket Pia Nyblaeus beklagar (läs mer om beslutet på sidan 33).

– Det är min uppfattning att detta skapar en osäkerhet, säger hon.

Hon pekar på ett annat problem som ökar i takt med gigekonomin och som behöver en lösning.

– I gigekonomin har vi ett system där många arbetstagare är egenföretagare med eget arbets­miljö­ansvar.

Hon har en klient, en ung man som fått ett ben krossat. Han är egenanställd. Normalt skulle företaget som anlitat honom ha sett till att han hade gått vissa utbildningar och hade kunskap om hur de ganska avancerade maskinerna sköts, och framför allt om säkerhet.

– Den här pojken får ingen ersättning alls. Företaget som anlitat honom hävdar att han är en underentreprenör och därför har det inte något ansvar. Försäkringsskyddet måste underentreprenören själv stå för. Och under­entreprenören är ju han själv.

Pia Nyblaeus:

– Om man är dryga tjugo år förstår man inte vikten av att man ska försäkra sig.