Hög nota för företagens brister i fallskyddet

Tidningen Arbetarskydd har sammanställt alla sanktionsavgifter för brister i fallskydd som överklagats till domstol och trätt i laga kraft från januari till och med augusti. Kartläggningen visar att 174 företag har brutit mot före­skrifterna om skydd vid arbete på hög höjd och fått avslag på sin överklagan. Sammanlagt har domstolarna krävt 11 miljoner kronor i sanktionsavgifter från företagen.

Sanktionsavgifterna varierar mellan 40 000 kronor och 400 000 kronor och fastställs utifrån hur många anställda företaget har. De flesta avgifterna ligger mellan 40 000 och 60 000 kronor. Det betyder att mindre företag dominerar bland dem som inte sköter sig.

På Arbetsmiljöverket förklarar Thomas Ekström att Arbetarskydds siffror visar toppen på isberget.

– Bara på vårt kontor får vi 750 tips i veckan. Många av dem handlar om bristfälliga fallskydd vid takarbeten. De vi åker ut på är vanligtvis just fallskydd.

Thomas Ekström jobbar på Region Öst med kontor i centrala Stockholm. Han har en bakgrund i byggbranschen, där han började arbeta 1988.

De 11 miljoner kronorna i domstolsbesluten visar bara en liten del av vad staten genom Arbetsmiljöverket och domstolarna kräver i sanktionsavgift för brister i fallskyddet per år. En helhetsbild saknas. Den enda statistik Arbets­miljö­verket har är hur mycket som verket kräver i sitt första föreläggande, men det beloppet kan ändras när handläggning och i vissa fall domstolsprövningen är klar.

Beloppets storlek kan exempelvis ändras därför att företaget har ett annat antal an­ställda än i Arbetsmiljöverkets uppgifter. Företaget kan också invända mot avgiften och få rätt.

Statistiken visar emellertid att från 2017 till augusti i år utfärdade Arbetsmiljöverket sanktionsavgifter för 80 miljoner kronor. Det handlar om över 1 100 ärenden.

I år kommer verket inte upp i samma nivåer som de tre föregående åren. Det beror inte på minskade brister i fallskydd, utan på effekter av coronapandemin.

Dels har pandemin lett till färre fysiska inspektioner, dels har verket under en tid koncentrerat sig på fall som kopplats till covid-19. Först i oktober kör man i gång handläggningen av sanktionsavgifter som vanligt och då finns en kö av fallskyddsärenden som väntar på av­göranden.

Thomas Ekström håller med dem som hävdar att sanktionsavgifterna inte har minskat problemen med avsaknaden av skydd på hög höjd.

Det är dags att följa upp systemet. Det behövs både lägre och högre avgifter.

Den lägsta avgiften är 40 000 kronor. För ett enmansföretag kan det vara så högt att verksamheten upphör. I andra änden finns storföretag som har råd med den högsta avgiften på 400 000 kronor. Eventuellt påverkar det enbart projektresultatet lite grand, bedömer Ekström.

– För de medelstora företagen är sanktionsavgiften inte heller avskräckande nog.

En skärpning är på väg. Arbetsmiljöverkets översyn av reglerna är just nu på remiss. Översynen föreslår ett större ansvar för byggherre, projektör och byggarbetsmiljösamordnare.

– Det ska inte vara den utförande entreprenörens ansvar att ta dit skyddsställning, utan redan vid projektering och planering ska man ta fram säkra metoder och dessa ska ligga med i anbudsförfrågan.

I byggbranschen har man en nollvision. Ingen ska behöva dö på jobbet. Ändå har två byggnadsarbetare avlidit efter fall under de första sex månaderna i år.

– Och vi hade sex fallolyckor med dödlig utgång förra året. I samtliga fall saknades fallskydd, ­säger Ulf Kvarnström, ombudsman på Byggnads.

Han har själv gjort en sammanställning av antalet sanktionsavgifter för brister i fall­skyddet för åren 2018 och 2019, och granskat hur många av fallen som berodde på arbets­tagarnas slarv.

Bara i nio fall av de i det här fallet 600 granskade fallen hade arbetstagaren inte använt de säkerhetslinor som fanns. Övriga fall handlade om brister i arbetsgivarens ansvarstagande, enligt Kvarnström.

Men han berättar också att parternas sam­arbete i arbetsmiljöfrågor leder till positiva ­resultat. I Skåne inträffade under tre månader för något år sedan över tio fall med svåra skador från byggnadsställningar. Då gjorde parterna en gemensam insatts mot ställningsföretagen i länet.

– Efter det har det blivit bättre, konstaterar han.

På Byggföretagen understryker Ulf Lundström, arbetsmiljörådgivare, hur viktigt det är att förbättra säkerhetskulturen om man vill minska riskerna.

– Det handlar framför allt om att höja lägsta nivån och jobba med ledarskapet.

Han säger att det finns tre huvudskäl till brister i fallskydd. Ibland är det brister i projekteringen, den saknar ett anpassat fallskydd, ibland ginar man lite vid ett mindre jobb som kan avklaras snabbt och ibland brister det i arbetsberedningen av arbetsmomentet när det gäller utförandet och eliminerandet av eventuella risker.

Han är osäker på om dagens sanktions­avgifter är rätt sätt att höja säkerheten.

– Detta är ju piskan hela tiden och känns lite gammalmodigt. Jag skulle vilja se något annat incitament som gynnar dem som följer regler och föreskrifter. Det skulle till exempel kunna vara större tillgång till offentliga entreprenader. Kanske skulle man se över lagen om offentlig upphandling, säger Ulf Lundström.