Arbetsmiljö
Så vill Arbetsmiljöverket stoppa dödsolyckorna
I dag presenteras Arbetsmiljöverkets rapport om dödolyckor: – Tidspress, okunskap och dålig insikt om vikten av att sätta säkerheten främst bidrar till att det ofta saknas förebyggande åtgärder. Med kunskap och ett bra arbetsmiljöarbete kan de allra flesta av dödsolyckorna förebyggas, säger generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem.
Dödsolyckor i arbetet är vanligast i samband med trafikolyckor, fall från höjd, arbete med fordon och arbetsmaskiner eller då någon klämmer sig eller träffas av föremål. Det visar Arbetsmiljöverkets analys av de arbetsolyckor med dödlig utgång som inträffade 2018 och första halvåret 2019.
Det är på uppdrag av regeringen som Arbetsmiljöverket har granskat samtliga dödsolyckor som inträffade under perioden. Totalt dog 82 personer, av vilka 9 var utländsk arbetskraft i Sverige. De mest drabbade branscherna är, som Arbetarskydd tidigare berättat, byggverksamhet, transport och magasinering samt jord- och skogsbruk.
Arbetsmiljöverket konstaterar att ett återkommande mönster för det som leder till dödsolyckor är att det har skett en eller flera avvikelser från hur man vanligtvis gör och att säkerhetsåtgärder samtidigt saknats eller varit bristfälliga. Ytterligare ett mönster är att dödsolyckorna ofta inträffar i början eller slutet av en arbetsuppgift, ett arbetspass eller en arbetsvecka.
– Människor från olika arbetsgivare med olika företagskulturer samlas för att samarbeta i projekt. Det gör säkerhetsarbetet komplext och det delade ansvaret för säkerhet och arbetsmiljö blir i värsta fall ingens ansvar, säger Erna Zelmin-Ekenhem, i ett pressmeddelande.
Det är också vanligt att skyddande barriärer som säkerhetszoner, fallskydd och skyddsutrustning inte funnits eller inte fungerat.
– Arbetsgivarna måste utforma arbetsplatser, rutiner och skyddsåtgärder så att människor kan göra felaktiga bedömningar och ett misstag utan att skadas eller dö, säger Erna Zelmin-Ekenhem.
Läs rapporten här.