Reformerad länsrätt kan höja kompetens

23 länsrätter blir 12 förvaltningsrätter inom mindre än ett år. Det föreslår regeringen i en proposition som nu lämnats till riksdagen. Till regeringens motiv för att ändra organisationen hör att möjligheten till specialisering nu är begränsad vid de flesta länsrätter. Beredningsorganisationen är för liten för att ge en tillräckligt bred kompetensbas. Samtidigt blir måltyperna, som redan nu är över 500, fler och målen mer komplicerade. Många länsrätter är för små för att vara attraktiva arbetsplatser och har haft svårt att rekrytera framför allt domare.

Därför föreslås (Prop. 2008/09:165) en ny organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarnas första instans. De nuvarande 23 länsrätterna ersätts av tolv nya domstolar som benämns förvaltningsrätter.

Förändringen är tänkt att ske den 15 februari nästa år.

Arbetsmiljöverket har tre typer av mål i länsrätterna.

- Samtliga vitesmål från hela landet, som beror på att arbetsgivare brutit mot verkets förbud eller inte följt dess förelägganden, behandlas i länsrätten i Stockholms län. Orsaken är att Arbetsmiljöverket sedan 2001 är en enda myndighet med säte inom den länsrättens domkrets.

- Påförande av sanktionsavgifter som arbetsgivaren inte godtar. Dessa mål följer Arbetsmiljöverkets distrikt och handläggs av den länsrätt inom vars domkrets distriktet ligger.

- Överklaganden av Arbetsmiljöverkets beslut. Fram till halvårsskiftet förra året avgjordes de av regeringen. Sedan dess ligger de hos förvaltningsrätterna, även här med den ”lokala” länsrätten som första instans.

Två måltyper av tre berörs sålunda av den nya organisationen.

Från Arbetsmiljöverkets sida var man från början skeptisk till att överklagningsärendena skulle spridas ut på alla 23 länsrätterna. Bland annat befarade man att det skulle leda till mer arbete och högre kostnader.

Nu tycks dock farhågorna ha kommit på skam.

- Än har vi inte sett några nackdelar eller bekymmer med spridningen, utan vi kan hantera den. Att flera länsrätter kan avgöra i princip samma fråga på olika sätt ger oss möjlighet att luta oss mot det avgörande vi anser korrekt och driva den linjen vidare, säger verkets chefsjurist Anna Middelman.

Hon pekar på fyra erfarenheter man hittills gjort:

Målen avgörs utan muntlig förhandling.

Länsrätterna avgör ärendena snabbare än regeringen.

I en del ärenden har verket fått yttra sig flera gånger under kort tid.

Andra ärenden har avgjorts utan att verket alls behövt yttra sig.

Halveringen av antalet länsrätter har Anna Middelman ingen bestämd kommentar till.

- Vi har inte haft förslaget på remiss och inte tyckt till offentligt. Förändringen får givetvis konsekvenser för oss, men jag ser inga problem just nu. Fast kanske kan ökad specialisering ge högre standard på handläggning och domar, säger hon.