Parterna kräver bättre larminsatser i skogen

Magnus Lindberg är avtalsansvarig ombudsman på fackförbundet GS, som organiserar arbetare i företag inom skogsbruk, träindustri och grafisk bransch. Han konstaterar att arbetet i skogen har förändrats. För trettio år sedan gjordes all avverkning manuellt – i dag är det färre än 500 personer som fäller träd med motorsåg.

– Nästan allt har tagits över av maskiner.

Han tillägger att det är få av GS medlemmar som förolyckas. Bland dem som omkommer är övervägande delen skogsägare och enskilda näringsidkare som inte är vana vid manuellt skogsarbete. Magnus Lindberg är dock övertygad om att det inte skulle behöva ske några olyckor alls om alla som arbetar i skogsbranschen hade tillräckliga kunskaper och följde de regler som finns om skyddsutrustning och arbetstider.

– Arbetstidslagen säger att det inte är tillåtet att arbeta mellan klockan 00 och 05. Men när stormen Gudrun kom 2005 ville arbetsgivarparten lätta på reglerna och menade att det inte skulle finnas några begränsningar vad gällde arbetstid eller nattligt arbete. Då förde vi diskussioner med SLA (Skogs- och Lant­arbets­givar­för­bundet, reds anm) och motsatte oss lättnader.

Magnus Lindberg påpekar att riskerna för allvarliga olyckor ökar när folk är trötta och ljusförhållandena är dåliga. Trots det gjorde GS ett undantag och gick med på dispens i enstaka fall. De ville att försiktighetsprincipen skulle gälla.

– Förhoppningsvis räddade det några från att dö i skogen, säger Magnus Lindberg.

Kenneth Johansson är arbetsmiljöansvarig för GS centralt. Efter branden 2014 i Västmanland skrev han tillsammans med representanter från Skogforsk, Skogsindustrierna, SLA, Transportarbetareförbundet, LRF, Skogsentreprenörerna och Sveriges Åkeriföretag ett fem sidor långt brev. Det innehöll förslag till närings­depar­tementet och justitiedepartementet om att larminsatserna inom skogsbruket måste effektiviseras.

– Vi påpekade att det fanns brister i kommunikationen vid nödläge och olyckstillfällen. I skrivelsen konstaterade vi att det från 2012 till 2016 hade förekommit 540 arbetsplats­olyckor och 128 sjukdomsfall, ett medeltal på 2,5 sjukdoms- eller olyckstillbud varje vecka, säger Kenneth Johansson.

– Ofta sker olyckorna långt från de större allmänna vägnäten och larmoperatören har sällan samma kartunderlag som den som larmar. Inte heller har de kunskap om vilka vägar i kartan som i praktiken är farbara. Vi tog även upp att brister i mobiltäckning är en risk då olyckan är framme. Vi skickade brevet i december 2017, men vi har inte hört något från departementen.

Som arbetsmiljöansvarig blev Kenneth Johansson däremot kallad till ett möte i mars med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Hon hade bjudit in experter från myndigheter och olycksdrabbade branscher. Frågeställningen var hur man skulle förhindra antalet dödsolyckor i arbetslivet.

– Vi påpekade betydelsen av samverkan, att den fackliga skyddsorganisationen har en viktig roll i arbetet. Men även att det är viktigt att öka kunskapen om riskerna vid introduktion av nyanställda, arbetsbyte eller återgång i arbetet efter exempelvis föräldraledighet, säger Kenneth Johansson.