Ny statssekreterare: Jag känner en otrolig stolthet

Du började jobba som statssekreterare åt Ylva Johansson (S) i mitten av maj. Hur känns det?

– Det känns jättebra! Vi har flera viktiga frågor på vårt bord. Jag kommer att jobba både med arbetsrätt och arbetsmiljö.

Hur kommer arbetet att se ut framöver?

– Mycket av det vi gör på departementet kommer att präglas av januariavtalet. Men en fråga som om inte omfattas av avtalet och som jag vill prioritera är arbetsmiljö. Regeringen kan helt enkelt arbeta med de frågorna utan förhandlingar med Centern och Liberalerna.

Vad ser du extra mycket fram emot?

– För mig är det viktigt att vara med i arbetet med att ta fram en ny arbetsmiljöstrategi när den nuvarande löper ut i slutet av nästa år. Vi har redan gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera den nuvarande arbetsmiljöstrategin. Den blir ett viktigt underlag.

Hur kan den strategin se ut?

– Det är för tidigt att säga något om inriktningen. Men en sak som jag vet blir viktig i strategin är att komma åt den osunda konkurrensen. Det är allvarligt när företag medvetet bryter mot arbetsmiljöregler för att få konkurrensfördelar gentemot andra företag. Vi kommer att behöva arbeta vidare med det. Det handlar inte minst om samverkan mellan myndigheter. Olika myndigheter har olika regelverk och möjligheter att inspektera och kontrollera verksamhet.

Sverige drev på för att konventionen om skydd mot våld och trakasserier på jobbet skulle röstas igenom på ILOs arbetskonferens. Vad kände du när ILO röstade för den på midsommarafton?

– Jag kände en otrolig stolthet när jag såg via film på nätet hur människorna jublade i plenisalen. Det är ju historiskt att vi nu har en konvention på plats! Det är den första i sitt slag. Hot och våld är otroligt allvarliga arbetsmiljöproblem. Hela metoo-rörelsen har visat på behovet av nolltolerans. När man följde upproren, såg man hur naturligt det var att de skedde utifrån yrkes- och branschtillhörighet, att man organiserade sig på jobbet kring frågorna. Jag tycker att det känns otroligt relevant att ILO nu har den här konventionen. Det är självklart för oss att det behövs en konvention på det internationella planet.

Vad betyder konventionen i praktiken?

– Att alla medlemsstater måste ta ställning till frågan, om de står upp för att bekämpa hot och våld på arbetsplatserna och ratificerar den. Det gör att frågan inte glöms bort.

Sverige drev också frågan om god arbetsmiljö som mänsklig rättighet. Hur gick det?

– Vi nådde inte hela vägen fram. Arbetsmiljö som grundläggande rättighet kom inte med i deklarationen. Det var en besvikelse. Arbetsgivarsidan blockerade det. Kompromissen blev att man i resolutionen skrev att frågan skulle föras till styrelsen. Jag är stolt över att Sverige drev frågan. Nu är frågan uppe på bordet. Sista ordet är inte sagt.