Kvinnor i kontaktyrken gynnas av osa-föreskrift

Föreskriften för organisatorisk och social arbetsmiljö, osa:n som började gälla den 31 mars 2016, har haft stor betydelse för kvinnor, särskilt inom vård- och omsorgssektorn. Det visar en ny kartläggning som presenterats i två separata artiklar av Maria Steinberg, lektor i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet. 70 procent av alla skyddsombud som stod bakom de 6:6a-anmälningar hon har gått igenom var kvinnor. För 15 år sedan, när Maria Steinberg studerade 6:6a-anmälningar inom ramen för sin doktorsavhandling, dominerade männen stort bland anmälarna.

– Äntligen har vi fått en föreskrift som gynnar kvinnor och skyddar dem, säger Maria Steinberg.

Maria Steinberg har studerat alla de 6:6a-­anmälningar som har åberopat den nya före-­skriften och lett vidare till förelägganden från Arbetsmiljöverket under perioden mars 2016 till april 2017. Resultaten har hon publicerat i två nya artiklar.

Arbetsmiljöproblemen som lyfts i anmälningarna handlar bland annat om arbetsbelastning, samarbetsproblem, relationer och trakasserier, arbetstider och brist på handlingsplaner.

– Min uppfattning är att föreskriften har fått en stor pedagogisk och rättslig betydelse. Det här området är numera klätt i ord. Det blir lättare för personalavdelningar, skyddsombud och Arbetsmiljöverket att ställa krav när problemen nu också har fått en annan legalitet.

Ytterligare en skillnad med den nya föreskriften är att flera av anmälningarna kommer från TCO och SACO-facken än LO-facken. De senare har tidigare i större utsträckning dominerat 6:6a-anmälningarna.

Maria Steinberg har även gått igenom Arbets­- miljöverkets förelägganden efter de anmälningar som hänvisat till osa:n utifrån en annan aspekt, nämligen kravet på arbetstagarinflytande. Arbetstagare förväntas få vara delaktiga i olika beslut som rör deras arbetsförhållanden i större utsträckning.

– Jag märkte att kraven på arbetstagarinflytande var tydligt i nära hälften av alla före­lägganden. 44 av 98 beslut innehöll skrivelser om det. Intressant är också att Arbetsmiljö­verket numera kräver att policyn och handlingsplaner inte bara ska finnas på något intranät, utan också kommuniceras direkt till arbets­tagarna.

Eftersom det inte har gjorts någon under­sökning om hur kravet på arbetstagarinflytande såg ut före osa-föreskriften, hänvisar Maria Steinberg till Arbetsmiljöverket för frågor om hur stor skillnaden har blivit.

De två regioncheferna på Arbetsmiljöverket som Arbetarskydd kontaktar bekräftar båda att den nya föreskriften har fått stor betydelse i inspektionsarbetet. Enligt Peter Burman, regionchef på Arbetsmiljöverkets region syd, ställer Arbetsmiljöverket numera tydligare krav på arbetstagarinflytande.

– Det har vi förstås kunnat göra tidigare genom föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Men att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp den organisatoriska och sociala arbetsmiljön går helt enkelt inte utan att involvera medarbetarna, säger Peter Burman.

Hur ser ni att den nya föreskriften förändrat arbetet för arbetsgivare, skyddsombud och andra fackliga företrädare?

– Vi har hört att osa-föreskrifterna har gett ett gemensamt språk, vilket har gjort det lättare att ta upp frågor om organisatorisk och social arbetsmiljö. Och att föreskriften har lyft frågorna till ett organisatoriskt plan, från att fokus tidigare har legat mer på individen.