Hot och våld ett konstant problem

Under perioden 1982 till 2013 gick det arbetsrelaterade våldet från att vara det minst vanliga till det vanligaste.

– Vi såg i SCB:s siffror att kvinnors utsatthet för våld ökade. Var de utsatta för våld på gatan eller i hemmet? Nej, det visade sig vara i arbetslivet, säger kriminologen Sofia Wikman.

Antalet arbetsskadeanmälningar ökade inte i samma takt. Det förklarar Sofia Wikman med att de som arbetar inom vård och omsorg och skola inte gärna anmäler att de varit utsatta.

– Det har visserligen skett ändringar i själva begreppet hot och våld sedan 80-talet. En patient som rivs hamnar under det begreppet i dag, men skulle inte ha gjort det förut. Men det beror också på att man minskat på arbetskraften i människovårdande yrken sedan 90-talet, säger Sofia Wikman.

Brottsförebyggande rådet, Brå, frågar årligen om utsatthet för brott i Nationella trygghetsundersökningen. Den senaste kom i början av oktober.

– För just brottstypen hot ser vi en tydlig ökning de senaste fyra åren. Men om det är något som även avspeglas i arbetslivet vet vi inte, säger Maria Molin, projektledare för Natio­nella trygghetsundersökningen på Brå.

Den senaste gången frågan om utsatthet för hot i arbetslivet fanns med gällde läget 2016. Då svarade 27 procent av de som rapporterat att de utsatts för hot, att det hänt i arbetslivet eller i skolan. Andra studier från Brå visar att de flesta brott som sker mot personer i yrkessammanhang inte polisanmäls. Undantaget är rån. Frågorna kommer att tas med på nytt vid nästa trygghetsundersökning.

På Arbetsmiljöverket är uppfattningen att risken för hot och våld i arbetslivet ligger ganska konstant över tid.

– Vi ser ändå att det förekommer mer vapen i samband med att man försöker komma åt pengar inom exempelvis handeln, på bussar och på tåg, säger Peter Burman, regionchef på myndigheten.

Antalet anmälda arbetsolyckor på grund av hot och våld och som gör att någon tvingas vara sjukskriven ligger kring 2 000 per år. Samtidigt ökar antalet anmälningar av allvarliga händelser från arbetsgivare. Om det beror på att problemen ökar eller om arbetsgivarna har blivit bättre på att anmäla vet inte Arbets­miljö­verket.

Peter Burman tillägger:

– Vi vet att hot och våld förekommer i hög omfattning och konsekvenserna är allvarliga. Om man tar ett längre perspektiv så ligger det stabilt, men det kan variera mellan branscher.

Sedan några år finns det stora problem med hot och våld inom vård och omsorg och på skolor. På HVB-hem och inom LSS beror närmare hälften av de arbetsskador som har lett till sjukskrivningar på hot och våld, enligt Peter Burman.

– Det har varit fatala händelser och vi riktar våra inspektioner till branscher där det gör mest nytta.

En riktad inspektion mot sektorn startade förra året. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är i fokus och kraven på arbetsgivarna handlar mycket om att förebygga. Arbetsgivarna behöver undersöka riskerna och skaffa rutiner för att kunna reducera skador om något ändå händer.

– Inom HVB och LSS ser vi också att man har ett oerhört starkt omsorgsperspektiv och tenderar att prioritera det framför arbetsmiljön. Det gäller både arbetsgivarna och arbetstagarna.

Några förändringar av Arbetsmiljöverkets föreskrift om hot och våld behövs inte, anser Peter Burman.

Arbetsmiljöverket inspekterar löpande branscher där de får indikationer på att det finns problem. Nu inspekteras bevakningsbranschen, kriminalvården och häkten. Nästa år blir det tågvärdar, kollektivtrafik och räddningstjänsten.

– Ingen tänkte för tjugo år sedan att den som skulle släcka bränder eller rädda folk som drabbats av hjärtstopp skulle utsättas för hot och våld, säger Peter Burman.

Hos Afa Försäkring, som ägs gemensamt av arbets­marknadens parter, ligger antalet godkända arbetsskador som orsakats av hot och våld på jobbet kring 5 000 per år. Det är 10 procent av de godkända arbetsolycksfallen. Hur många som anmäls men inte godkänns redovisar inte Afa.

– Det sker inga större variationer. Fallolyckor är alltid i topp, och hot och våld ligger bland de fem vanligaste arbetsskadorna, i vår senaste årsrapport på plats fyra, säger Anna Weigelt, chef på analysavdelningen på Afa Försäkring.

Afas senaste rapport om hot och våld i arbets­livet som presenterades i början av året visar att flest anmälningar kommer från kvinnor inom vård- och omsorgsyrken. Män inom bevakningsområdet, som exempelvis väktare, är mest utsatta, men de är däremot inte lika många.

– De tjänstemän som drabbas är typiskt en person som arbetar inom socialtjänsten, tillägger Anna Weigelt.

Socialarbetare tillhör också en av de yrkesgrupper som får hot via telefonsamtal, mejl eller brev.

Enligt Afa är antalet allvarliga arbetsolycksfall orsakade av hot och våld som lett till minst trettio dagars sjuksrivning, högst i åldersgruppen 26 till 35 år. Andelen unga som drabbas har ökat över tid. Anna Weigelt förklarar det med att de yngre jobbar i utsatta branscher på utsatta tider som inom handel och restaurang. Ett typiskt allvarligt olycksfall inom handeln är rån.

– Det är inte så många äldre som jobbar sent på kvällen på 7-Eleven.

Den största skillnaden mot andra arbetsskador är att hot och våld ger en psykisk skada. Kvinnor rapporterar oftare en psykisk skada jämfört med männen.

– Det som inrapporteras till oss är oftast en akut stressreaktion.

Flera fackförbund har larmat om ökande problem med hot och våld. Nu i höst har fackförbundet för kultur, kommunikation och reklam, DIK, oroats över ökande social oro och fler våldsamma incidenter på biblioteken. Företrädare för vården har i flera år larmat om ökande problem, senast i samband skjutningar och omhändertagandet på akutmottagningar på sjukhus.

– Nu ser vi motstridiga fakta, ökar det eller inte. Hos oss kan vi dock inte se att utsattheten ökar men vi vet inte hur stora mörkertalen är, påpekar Anna Weigelt, analyschef på Afa Försäkring.