Fyra procent av BNP: Miljardnota för dålig arbetsmiljö

I Sverige ligger kostnaderna för olycksfall och arbetsrelaterade sjukdomar årligen på fyra procent av landets bruttonationalprodukt eller 164 miljarder kronor, enligt färska siffror från internationella arbetsmiljökommissionen ICOH, internationella arbetsorganisationen ILO och Europeiska arbetsmiljöbyrån.

– Det är inte acceptabelt. Jag kan inte säga vad som vore en acceptabel siffra, men fyra procent av BNP är alldeles för mycket, säger Carin Håkansta, senioranalytiker och forskare på Arbetsmiljöverket.

Sverige ligger nära EU:s medelvärde som är 3,3 procent av BNP. Globalt sett är motsvarande siffra 3,94 procent av BNP. Sveriges lite högre procent förklaras troligtvis av bättre rapportering, i synnerhet för arbetsrelaterade sjukdomar, enligt utredarna.

– Dålig arbetsmiljö är inte bara ett problem i andra länder, det är ett problem i alla länder, säger Carin Håkansta.

Kostnaderna för dålig arbetsmiljö har räknats ut på basis av förlorade arbetade år och invaliditetsjusterade levnadsår till följd av arbetsolyckor, arbetsrelaterade skador, sjukdomar och dödsfall (se faktaruta). Den här uteblivna arbetstiden leder till lägre produktion. Eftersom statistiken bara tar hänsyn till kostnaderna för de förlorade arbetade åren, inte till exempel hälso- och sjukvårdskostnader, betyder det att uppskattningen är i underkant.

Arbetsrelaterad cancer står för huvuddelen av kostnaderna i de flesta europeiska länder, medan belastningsskador orsakar näst mest kostnader. Det finns ännu inte tillförlitliga siffror på vad brister i den psykosociala arbetsmiljön kostar.

Läs också:

Även om de beräknade kostnaderna för dålig arbetsmiljö är uppskattningar, så ger de en uppfattning om vilken storleksordning det handlar om.

De som dör på grund av dålig arbetsmiljö gör det nästan alltid i arbetsrelaterade sjukdomar: Sjukdomar står för 98 procent av alla dödsfall i arbetet i EU. Bara två procent av de arbetsrelaterade dödsfallen beror på olyckor. Det visar siffrorna som publicerades i september.

– Det är jätteviktigt med nollvisionen för dödsolyckor och att förebygga olyckor, men det glöms ibland bort i arbetsmiljöpolitiken att de flesta som dör av dålig arbetsmiljö gör det i sjukdomar.

Cancer är den vanligaste arbetsrelaterade dödsorsaken. Men de som nu dör i arbetsrelaterad cancer kan ha blivit utsatta för cancerframkallande ämnen för 20 till 40 år sedan.

– Många av sjukdomarna speglar inte en dålig arbetsmiljö nu, utan tidigare, påpekar Carin Håkansta.

– Ingen borde behöva utsätta sig för farlig exponering. Det finns gränsvärden, det finns skyddsutrustning. Man borde kunna eliminera riskerna, säger Carin Håkansta.

Den näst vanligaste orsaken till arbetsrelaterade dödsfall är hjärt- och kärlsjukdomar.

– Det är viktigt för samhällsdebatten att få en uppskattning av hur mycket dålig arbetsmiljö kostar, anser Carin Håkansta.

Hon tycker att arbetsmiljöpolitiken har hamnat i skymundan i den offentliga debatten. En orsak till det kan vara att arbetsmiljöarbetet är svårt att mäta i pengar.

– Det ligger ett inneboende värde i en bra arbetsmiljö, men en siffra ger ett starkare argument. Det är oslagbart att säga: "Ni har inte råd att inte investera i arbetsmiljön för att det kostar så här mycket."